Frågor från läsare rörande Liberalism

De flesta liberaler inser nog att det är omöjligt att vi skulle kunna få ett liberalt samhälle inom vår livstid. Det handlar istället om att få samhället så liberalt som möjligt. Trots det kommer ofta frågor om hur en liberal stat skulle agera eller hur ett samhällsproblem skulle lösas i ett hypotetiskt 100-procentigt liberalt samhälle. Det är knappast relevant, men kan så klart vara roligt att fundera kring.

Peter Ljunglöf har hört av sig med några frågor. Så idag blir det lite – frågor och svar om liberalismen.

”Att alla ska vara lika inför lagen”. Ska lagen behandla en 10-åring och en 30-åring lika? Ska lagen behandla kognitivt funktionsnedsatta personer, miljardärer och uteliggare likadant? Var och hur man drar gränsen.

Det är så enkelt att Liberalismens principer endast gäller myndiga personer. Enkelt förklarat är det en vuxen person som är så pass frisk att denne förstår konsekvenserna av sitt handlande och kan ta vara på sig själv. Så en myndig uteliggare och en myndig miljardär är lika inför lagen. Jag återkommer till icke-myndiga i nästa fråga.

Han frågar också kring begreppet ”egendom” och undrar vad som räknas som det.
Är djur egendom och får man i så fall piska sin hund?

Egendom är sådant man äger. Intelligent liv kan inte ägas och finns i två varianter: myndigt och icke myndigt. För den första kategorin gäller liberalismens principer, inte för den andra. Till den andra kategorin hör barn och djur. En förälder, ”djurägare” eller vårdare är vårdnadshavare, inte ägare. Att bli vårdnadshavare för en vuxen/barn/djur innebär att man måste följa de regler som satts upp för vårdnaden. Så nej, man får inte piska sina djur eller barn.

Hur är det med mark som råkar vara det bästa stället där ny väg ska dras och det inte finns några andra vettiga dragningar, är det då liberalt eller oliberalt för staten att expropriera marken, utifrån argumentet att min egendom hindrar andras frihet?

För det första är det ju så att i en helt liberal stat äger inte staten vägar, därmed är frågeställningen inte aktuell. Men om vi skulle bortse från detta så hade staten ändå inte fått expropriera marken. Detta är samma fråga som ”Får man skjuta en person om det räddar 10 andra?”  Svaret är nej. Bara för att man är många har man inte rätt att köra över någon annans rättigheter. Det gäller även om förhållandet är alla i ett land utom en, mot denne.

Din egendom kan inte hindra någons frihet eftersom det är din egendom. Då har du en skev bild av vad frihet är. Det är som att säga att låset på min dörr inskränker din frihet att råna mitt hus.

Sista frågan: Om jag föds rik och min granne föds fattig, har vi då bägge två samma möjligheter att göra våra livsval efter eget huvud? Om jag föds smart och min granne föds med Downs syndrom — har vi då samma möjligheter? Etc. Bör ett liberalt samhälle försöka rätta till detta, och i såfall hur?

Det finns inte två människor på jorden som har samma personliga förutsättningar. Att försöka utjämna alla personliga förutsättningar är omöjligt, kommer att bli fel och kräver stora kränkningar av människors rättigheter. Jag hade velat kunna flyga som en fågel, men måste acceptera att jag inte har samma förutsättningar som en fågel. Jag  hade velat sväva som en astronaut, men man kan inte sätta gravitationen i fängelse. Jag har mina förutsättningar och alla andra har sina. Den liberala statens uppgift är att se till att vi utifrån våra egna förutsättningar, värderingar, livsmål etc. kan sträva efter lycka. Det görs genom att upprätthålla allas naturliga rättigheter.

Däremot är en liberal stat enligt min mening förbundet med ett betydligt starkare samhällsengagemang och därför kommer det att finnas betydligt fler organisationer med större medel som arbetar för att hjälpa människor. Frivilligheten gör att personer inte ses som ett nummer och ett problem av folk som behöver tjäna ihop sin månadslön, utan dessa får istället hjälp av personer där alla verkligen bryr sig och ser dem som individer. Det gör stor skillnad.

Men återigen. Ovanstående handlar mest om en ”rolig” tankeövning. I praktiken är det irrelevant. Liberaler arbetar mot ett mer liberalt samhälle. Ett hundraprocentigt liberalt samhälle är utopi som inte kan nås inom överskådlig framtid.
Om vi ändå skulle leka med tanken är frågan om det egentligen skulle vara det mest optimala. För egen del gissar jag att jag skulle trivas bäst i en ca 90% liberal stat. Men jobbar man mot 100% kanske det i alla fall slutar på 70%.

Annonser

Om 7ster

Idérik liberal tänkare som utgår ifrån att alla människor har rätt till sin frihet, liv och egendom, samt att alla ska vara lika inför lagen och lagen ska vara lika för alla. Kan inte inordnas på en s.k. vänster-höger skala. Skriver om allt möjligt, men försöker hålla mig till sådant som inte anses självklart utan kan provocera, väcka debatt och ge nya infallsvinklar.
Det här inlägget postades i Samhälle & Politik och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

24 kommentarer till Frågor från läsare rörande Liberalism

  1. Peter Ljunglöf skriver:

    ”Din egendom kan inte hindra någons frihet eftersom det är din egendom. Då har du en skev bild av vad frihet är. Det är som att säga att låset på min dörr inskränker din frihet att råna mitt hus.”

    Vad jag menade med mark-frågan är att det är en helt annan sorts egendom än andra egendomar (såsom hus). Det finns en begränsad mängd mark, och vad jag gör med min mark påverkar alla andra mycket mer än andra sorters egendom: dels miljömässigt (om jag gräver ett stort kalkbrott på min mark så förändrar jag grundvattnet i närliggande marker), men också för att jag genom att göra min mark otillgänglig för andra så begränsar jag deras frihet.

    Alltså, enligt ditt resonemang kan jag köpa upp en landremsa tvärs genom Sverige och sätta extremhöga tullar för passage. Det begränsar folks frihet extremt mycket, och jag tycker att ett liberalt samhälle ska motverka sådana saker. Lösningen är rätt enkel: att begränsa vad en markägare får göra och bestämma över sin egen mark. Allemansrätten helt enkelt. Lätt som en plätt, och Liberalt dessutom!

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Återigen är detta ett väldigt teoretiskt resonemang, men det blir ju så att din mark är din mark. Om någon vill dra en motorväg genom din trädgård så spelar de ingen roll om det är en person eller hela landets befolkning som vill det. De måste ändå ha din tillåtelse. Undantaget är om det redan finns en väg på den mark du köper. Då existerar ju ett servitut, och det servitutet kan du inte ta bort hur som helst. Därmed kan inte det scenario du målar upp inträffa.

      Gilla

      • Peter Ljunglöf skriver:

        Vad jag menar är att jag anser att t.ex. allemansrätten är helt förenligt med en liberal grundsyn. Alltså, bara för att jag ”äger” mark så får jag inte göra vad som helst med den. Anledningen till detta är att ingen människa kan ”äga” mark fullt ut. Precis som man inte kan ”äga” ett husdjur fullt ut.

        Gilla

        • 7ster skriver:

          Nja, mark kan man äga fullt ut tillskillnad från liv, vilket innebär att du borde kunna göra vad som helst med din mark. Men eftersom alla andra också har full rätt till sitt liv och sin mark så får du ju inte göra något med din mark som inkräktar på deras frihet.

          M.a.o. om du gör något som förorenar deras mark så är det inte tillåtet. Om du stoppar upp det vatten som rinner genom marker så förstör du för deras mark etc.

          Det du förstör blir du ansvarig och ersättningsskyldig för däför är det rimligt att istället komma överens med de som drabbas innan du påbörjar en sådan verksamhet.

          I de fall då väldigt många drabbas väldigt lite, t.ex. om du har en fabrik som släpper ut växthusgaser, så bör detta lösas med en form av utsläppsrätter där alla utsläppsrätter läggs samman, fördelas på befolkningen och betalas ut med jämna mellanrum.

          Gilla

  2. Lars-Erick F skriver:

    En sak som skiljer liberalismen från andra ideologier är att det i hög grad är ett förhållningssätt, inte ett fastlagt schema för hur samhället och människorna ”ska” se ut.

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Hej Lars-Erick,
      Det är helt korrekt. Mer information om detta hittar du i förra inlägget: ”Liberalismens beståndsdelar”: https://7ster.wordpress.com/2012/12/01/liberalismens-bestandsdelar/

      Gilla

    • Peter Ljunglöf skriver:

      Jag håller med om liberalismen, men jag ser inte att andra -ismer har fastlagda scheman om samhället och människorna.

      Gilla

      • 7ster skriver:

        Hej Peter,
        Vad som syftas på är att liberalismen inte är ett samhällssystem. Den tillåter alla värderingar och ideologier så länge man respekterar andras värderingar och ideologier. Man sätter bara upp en minsta gemensam nämnare för att denna respekt ska kunna vara möjlig. Du kan inte leva som liberal i ett annat samhälle, men du kan leva efter en annan ideologi i ett liberalt samhälle.

        Jag tror detta förklaras ganska bra i inlägget ”Jag odlar varken knark…”

        Gilla

  3. Lars-Erick F skriver:

    Betr äganderätten. Där menar jag att den ska finnas (vara ”fri”) så länge den inte skadar andra. Dvs att köpa upp en landremsa och sätta upp tullmurar, det är inte liberalt eftersom det rätt uppenbart skadar andra genom de höga tullarna. Liberalism är sedan gammalt dessutom förknippat med tullfrihet. Tullar är ett konservativt (och bonde-) argument.

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Om man vill sätta upp tullmurar till sin tomt så får man ju göra det, men det är ju inte så smart, då man själv blir den största förloraren. Gällande större områden, se svaret till Peter Ljunglöf.

      Gilla

      • Peter Ljunglöf skriver:

        Jag påstår att ditt resonemang är bara ett av många möjliga liberala resonemang. Lars-Ericks argument (som också råkar vara mitt:) är precis lika liberalt.

        Gilla

        • 7ster skriver:

          Du syftar på en allemansrätt som den vi har idag då? Jag är väl inte helt övertygad om att det är så liberalt att man får gå in på en annan persons mark hur som helst och tälta etc. Det begränsar ju hur jag kan använda min egen mark.

          Gilla

  4. Peter Ljunglöf skriver:

    ”Däremot är en liberal stat enligt min mening förbundet med ett betydligt starkare samhällsengagemang och därför kommer det att finnas betydligt fler organisationer med större medel som arbetar för att hjälpa människor.”

    Hur kan den liberala staten garantera detta? USA är väl det vanligaste exemplet på en stat som förutsätter ett starkt samhällsengagemang med privata organisationer som hjälper människor, jag känner inte till något annat. Men det är väl isåfall mer av ett motexempel eftersom den sociala rörligheten är mycket mindre än i Sverige…

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Staten garanterar inte det, människornas inställning bör gör det. Om vi tittar på det samhällsengagemang som finns i dag både när det gäller att skänka pengar och när det gäller att bry sig om alla, så kan man fundera på hur mycket mer människor skulle göra om skyddsnätet inte var lika starkt, de hade betydligt mer pengar (eftersom större delen av deras inkomst inte går i skatt), de inte behöver arbeta lika mycket då de inte behöver lämna ifrån sig det mesta av pengarna och därmed har mer tid, samt att de kan välja vad de vill stödja (skattemedel hamnar där de hamnar, t.ex. spritnotor för myndigheter).

      Gilla

      • Peter Ljunglöf skriver:

        Precis, ”människornas inställning bör göra det” — men vi har inga som helst garantier att det verkligen kommer att förhålla sig så. Du har rätt i dina positiva exempel, men det finns lika många negativa exempel. Tycker jag, tralala.

        Gilla

        • 7ster skriver:

          Det är samma sak som idag. Om folk inte vill hjälpa andra människor ekonomiskt (vilket vi gör med skatt idag) så skulle inte heller systemet göra det.
          Skillnaden är att det finns mer pengar och tid att nyttja i ett liberalt system, att man kan välja vart pengarna ska gå (vilket också gör att de hamnar där de behövs istället för att täcka spritnotor), samt att det syns att man hjälper till. Idag vet man inte vart pengar tar vägen och de kan som sagt lika gärna gå till spritnotor för myndighetspersonal och meningslösa satsningar.

          Gilla

  5. Peter Ljunglöf skriver:

    En sista(?) kommentar: Jag håller med dina tankegångar om liberalism som en grundsyn, och att man kan sträva mot den liberala utopin och så – jag ser mig själv som liberal, jajjemän! Men, vilken skillnad det är på den utopiska liberalismen och den utopiska kommunismen? Jag ser ingen alls.

    Gilla

    • 7ster skriver:

      De är i stort sett varandras motsatser. Jag vet inte ens riktigt vad jag ska börja eller vilka av alla exempel jag ska ta.

      Kollektivets ”bästa” Vs. Individens rättigheter
      I kommunismen är du en kugge i ett stort maskineri där endast kollektivet har betydelse. Individen offras om det är för kollektivets bästa. Liberalismen bygger istället på individens rättigheter där varje person är lika viktig som alla andra tillsammans.

      Äganderätt
      I kommunismen får du inte äga produktionsmedel, vilket innebär att du inte kan investera dina pengar och du äger inte frukten av ditt arbete. I liberalismen har du full äganderätt över dig själv, dina medel och frukten av ditt arbete.

      Fördelning V.s. Makten över sitt liv
      I kommunismen gäller fördelning: av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov. I liberalismen gäller att du alltid kan påverka ditt liv och sträva efter lycka och framgång. Du kan välja att jobba hårdare, investera, komma på en smart idé, ta ett år att resa etc. Du väljer själv och tar resultatet av dina val.

      etc. etc. etc. etc

      Gilla

      • Peter Ljunglöf skriver:

        Marxismens mål är att staten ska upplösa sig själv, och marxisternas förhoppning är då att varje individ ska känna ett tillräckligt stort samhällsengagemang för att hjälpa varandra och samtidigt kunna förverkliga sig själva. Det är först då man har det (utopiska) kommunistiska samhället. I stort sett samma tanke som liberalismen, speciellt med dina idéer om ”människans inställning”.

        Marxister pratar ju mycket om ”det klasslösa samhället”, men om man synar vad de menar så är det något väldigt liberalt: att individen inte ska vara predestinerad till ett visst liv (yrke, klass, social status, hälsa) utan att den ska ha möjlighet att förverkliga sig själv.

        Dina påståenden om kollektivet, äganderätten och fördelning är ju bara att marxister hoppas (och kanske t.o.m. tror) att i det statslösa samhället så kommer ”människans inställning” att vara att hjälpa varandra för att hjälpa sig själva. Precis som du säger om det liberala samhället: ”Om vi tittar på det samhällsengagemang som finns i dag både när det gäller att skänka pengar och när det gäller att bry sig om alla, så kan man fundera på hur mycket mer människor skulle göra om skyddsnätet inte var lika starkt, de hade betydligt mer pengar […]”.

        Likheten mellan dina åsikter och marxisters är att ni är väldigt optimistiska till människans inneboende godhet. Den stora skillnaden är vägen dit. Men det var inte det jag menade med min fråga.

        Gilla

        • 7ster skriver:

          Jag håller inte med dig här. Kommunismen är en motsats till liberalismen, även i sin utopi.
          Liberalismen vill inte avveckla staten, det är kommunismens utopi. Liberalismen vill ha full kapitalism, kommunismen vill avskaffa den. etc.

          Jag gick in på Wikipedia och kopierade det som hade med kommunismens slutmål att göra.

          ”en grupp närbesläktade idéer om att produktionsmedlen i ett samhälle bör vara gemensamt ägda”
          Liberalismen anser tvärt om att alla produktionsmedlen ska vara privat ägda.

          ”benämningen på det tillstånd i samhällsutvecklingen där klasserna och staten upplösts och produktionsresultatet fördelas åt alla efter behov.”
          Liberalismen vill inte upplösa staten och produktionsresultatet ska inte fördelas efter behov.

          ”I skriften Kritik av Gothaprogrammet från 1875 talade Marx om det framtida kommunistiska samhället. Han såg samhällsutvecklingen som en utveckling i två stadier. I det första stadiet krävs samma prestation av alla människor medan i det andra stadiet kommer produktionen ”av var och en efter förmåga, till var och en efter behov”. Dessa två stadier kom sedan Lenin att beteckna det ”socialistiska” respektive det ”kommunistiska” stadiet.”
          Samma gäller här.

          Om du håller kvar vid din bild så får du gärna hänvisa till en källa där jag kan läsa om detta. Mina kunskaper om kommunismen (vilket inte är särskilt lite) och allt jag hittat på nätet säger att kommunism och liberalism är väldigt långt ifrån varandra.

          Gilla

      • Peter Ljunglöf skriver:

        Synd att bloggportalen inte tillåter svar på ditt svar på mitt svar på ditt svar på mitt svar… Så jag får svara på ditt svar istället… Jag har inte så mycket att tillägga, det beror på hur man läser sin Marx och så, men jag tycker man kan ta din egen bild med vänster-höger/uppåt-neråt som exempel:

        https://7ster.wordpress.com/2012/10/30/ar-du-vanster-hoger-uppat-eller-nedat/

        Kommunismen är isåfall längst ner till vänster, och liberalismen lägger längst ner och spänner över alla lägen från vänster till höger. Just den liberalism du förespråkar ligger då i nedre högra hörnet.

        Gilla

      • Peter Ljunglöf skriver:

        Hmm… nu ser jag ju att du själv skriver i ditt upp-ner-vänster-höger-inlägg att liberalism ligger längst ner till höger, att jag inte såg det förut! Och med den definitionen så förstår jag ditt resonemang (även om jag inte håller med dig helt och hållet). Personligen har jag alltid tänkt mig att liberalismen har en större spännvidd, t.ex. att även socialliberalism kan klassas som liberalism.

        Nåväl, nu släpper jag detta. Jag lovar!

        Gilla

        • 7ster skriver:

          Ren liberalism ligger längst ner till höger. Om du drar ett streck mellan nedre högra hörnet och mitten så får du en skala med Socialliberalism (vilket jag anser är en korsning mellan liberalism och socialism) närmare mitten och ren liberalism närmare hörnet. Kommunismen däremot för sig längs med vänstra kanten. Den börjar högst upp och om den skulle kunna nå sin utopi hamnar den längst ner. Ingen form av liberalism rör sig i samma områden som kommunismen.

          Tack för en intressant diskussion.

          Gilla

  6. Peter Ljunglöf skriver:

    Tack för dina svar; det har varit en intressant diskussion! Jag tror dock inte jag fortsätter nu, det kommer inte att leda så mycket längre. Vi tycker nog lika om det mesta, men skiljer oss åt i några grundläggande ståndpunkter.

    Gilla

Kommentarsfältet är stängt.