9 myter om skattesänkningar/jobbskatteavdraget

Detta är den första delen i min kommande blogg-serie ”saker är inte alltid som de ser ut”.

Fredrik Virtanen skrev en ledare i Aftonbladet med titeln ” Jag är inte så billig som du verkar tro, Reinfeldt”. I denna ondgjorde han sig över det femte jobbskatteavdraget som Alliansen vill införa. Han ser det som ett sätt att köpa väljarna, att det inte behövs och att han känner sig smutsig om han tvingas ta emot dessa pengar när de istället bör läggas på skola, vård och omsorg. Samma kritik har vi hört från andra håll som t.ex. häromdagen i TV-programmet debatt från en person som påstod sig ingå i ett nätverk av  medelklassmammor mot skattesänkningar.

Nu är jag varken moderat eller stödjer alliansen. Jag är liberal och därmed partilös. Men jag känner ändå att det behövs bringas klarhet i det här med skattesänkningar och jobbskatteavdraget i synnerhet. Låt oss titta närmare på de 9 vanligaste myterna och påståendena:

Myt 1: Jobbskatteavdraget är något som regeringen Reinfeldt hittat på i syfte att tillskansa sig röster.

Svar: Namnet kanske de hittat på, men att sänka skatterna i kristider är inget som denna regering är ensamma om. Tvärt om är det praktiskt taget standard. Socialdemokraterna sänkte skatterna rejält under förra krisen och så gör även de flesta västländer och har alltid gjort. Det är nödvändigt för att stimulera ekonomin, och man brukar om möjligt fokusera på de som arbetar för att få ut så stor effekt som möjligt.

Myt 2: Det finns inget som säger att skattesänkningar i kristider ger fler jobb och är positivt för samhället.

Svar: Det finns egentligen ingen oenighet i frågan alls. Alla betydande finansiella experter är eniga och det har gjorts omfattande studier som alla är samstämmiga i att skattesänkningar leder till högre konsumtion och fler jobb. Därför används metoden som sagt av både vänster och höger i kristider. (Däremot kan man se att effekten när det gäller just jobbskapande är väldigt stor vid ett första avdrag, men att ökningen blir lite mindre med varje nytt avdrag).

Myt 3: En skattesänkning kostar samhället pengar.

Svar: Tvärt om. I ett högskattesamhälle som Sverige så brukar skattesänkningar leda till högre skatteintäkter och mindre kostnader. Detta sker framförallt på tre sätt:

A:  Mindre skatt ger människor mer i plånboken. Mer pengar gör att människor handlar mer. Ökad konsumtion leder till mer försäljning och högre omsättning hos företagen. Ökad försäljning och mer pengar hos företagen leder till nyanställningar (samt högre bolagsskatt, mer moms och mer sociala avgifter för att t.ex. betala pension). Fler anställda leder till minskade kostnader för arbetslöshet samt ökade skatteintäkter i form av kommunalskatt som kan gå till vård, skola och omsorg.

B. Med lägre skatter minskar vinsten i relation till risken när det gäller svartarbete och utländsk arbetskraft. Därmed kan man beskatta pengar som förut inte ”existerade” i Sverige, vilket tydligt märkts genom ROT- och RUT-avdraget.

C: Personer som tjänar mycket och inte vill skatta bort det mesta hittar alltid andra vägar eller flyttar utomlands när andra vägar tryter. När skillnaden mellan deras lösning och skattebeloppet minskar så minskar också incitamentet att hålla pengarna undan från den vanliga vägen genom skattesystemet.

Myt 4: Jobbskatteavdraget är till för att det ska bli dyrare att vara arbetslös eller sjuk, men man får ju inte jobb eller blir frisk för det.

Svar: Det är en ganska kraftig vinkling. Det ”kostar” inte mer att vara arbetslös eller sjuk. Däremot blir det mer fördelaktigt än tidigare att ha ett jobb. Skattesänkningen ska i första hand stimulera ekonomin, men genom att fokusera på de som arbetar får man extra effekt. När det blir mer lönsamt att arbeta så ökar incitamentet att ta jobb som man annars inte tagit. Det påverkar inte de som är sjuka eller inte kan få ett jobb. Däremot påverkar det de människor som, om skillnaden är större, kan tänka sig att ta ett mindre attraktivt jobb, ett sämre kvalificerat jobb med lägre lön, att flytta till en annan ort, pendla längre och de som, tro det eller ej, helst inte vill jobba och kanske stannar på A-kassa eller annat stöd så länge som möjligt.

Även om man inte vill tro det så existerar den sistnämnda gruppen. Om vi tänker oss att man kan välja mellan att arbeta eller inte och ändå få samma lön (d.v.s. ersättningen är 100%) så kommer säkerligen en hel del människor välja att inte arbeta. Om ersättningen är 90% kommer gruppen att finnas kvar men vara färre, 80% ännu färre etc. Därför har det betydelse hur stor skillnaden är mellan att arbeta och inte. Den forskning som finns visar tydligt att större ekonomisk skillnad mellan arbete och ickearbete leder till att fler människor arbetar. Fler människor i arbete behövs för en god samhällsekonomi och betala för pensioner och välfärd och trygghetssystem.

Myt 5: Jobbskatteavdraget/skattesänkningarna kunde istället läggas på skola, vård och omsorg

Svar: Jobbskatteavdraget innebär att staten betalar tillbaka en del av den skatt du betalar. Skola, vård och omsorg bekostas däremot främst av kommuner och landsting genom kommunalskatten.

Om man trots allt skulle använda motsvarande summa för välfärd så blir det ändå mindre pengar än om man ökar antalet jobb och därmed får fler att betala mer i kommunalskatt samt att kommunernas kostnader minskar (se punkt 3).

Det man måste komma ihåg är att den privata sektorn finansierar den offentliga sektorn i och med att den privata genererar skattepengar medan den offentliga gör av med skattepengar. Vi har idag en enorm offentlig sektor och tillsammans med pensionärer, barn, arbetslösa och sjuka betyder det att en liten minoritet försörjer en stor majoritet. Det är inte hållbart i längden. Det enda sättet att få det att fungera är att få fler i arbete och minska den ofantliga offentliga sektorn.

(Notera: Jag kan hålla med om att skolan, vården och omsorgen inte alls håller måttet. Problemet är dock inte brist på pengar. Vi är i den absoluta toppen i världen när det gäller hur mycket pengar vi pumpar in i dessa områden, däremot är resultaten långt från toppen. Anledningen till detta kommer jag att ta upp i en senare bloggpost.)

Myt 6: Jobbskatteavdraget / skattesänkningar är orättvis och gynnar bara de rika. De med lägst inkomst får nästan ingenting.

Svar: Jobbskatteavdraget fokuserar på låg och medel-inkomsttagare.  Normalt när man höjer en skatt sker det procentuellt vilket gör att de som tjänar mest får betala mest, när man sedan sänker skatten igen gör man det hela baklänges och då är det naturligt att de som fått störst höjning också får störst sänkning. (Ibland införs dock även extraskatter, som t.ex. värnskatten där de som tjänar mer måste betala 50-55% av sin inkomst istället för ca 30% som de flesta).

Jobbskatteavdraget är dock tvärt om. De som tjänar minst får störst procentuellt avdrag och för de som tjänar över ca 28 000 kr får inte en krona mer än de som tjänar under. Satsningen är med andra ord riktad just till de som tjänar minst och normalinkomsttagare.

”Politiken har således en anmärkningsvärd fördelningspolitisk precision när beteendeeffekterna via ökat arbetsutbud är beaktade; de största inkomstökningarna äger rum hos dem som har allra lägst inkomst.”

– Ur Finanspolitiska rådets årliga rapport 2013

Myt 7: Sänkningen handlar om några hundralappar i månaden så den har ingen större betydelse.

Svar: Jobbskatteavdraget har införts successivt. Det stämmer att det är några hundralappar per månad om man bara tittar på senaste sänkningen, men om man tittar på jobbskatteavdraget i sin helhet så har en låg/normal-inkomsttagare som t.ex. en undersköterska fått en hel månadslön extra per år och för en familj kan det röra sig om två månadslöner. Det är inte småpotatis.


Myt 8 (påstående): Extrapengar i plånboken ska inte vara prioriterat.

Svar: Den som säger så hör troligen inte till de som har minst kvar i plånboken varje månad. Det har flera gånger diskuterats i debattprogram om föräldrar som inte har råd att skicka med en frukt eller macka med barnen när de ska på utflykt med skolan. Om familjer som inte har råd att köpa nya skor till sina barn när de är för små eller utslitna. För dessa personer tror jag att en hel månadslön spelar stor roll. Det finns också föräldrar som måste ha två jobb för att få ekonomin att gå ihop. 1-2 månadslöner mer skulle göra att de får mer tid att ägna med sina barn.


Myt 9 (påstående): Man ska inte dela ut statens pengar till enskilda individer.

Svar: Jag har i tidigare punkter förklarat att en genomarbetad skattesänkning i ett högskatteland i stort sett alltid innebär en total skatte/samhällsvinst.

Det finns dock en annan aspekt i det hela värt att nämna: Staten har inga pengar. Det är vi som offrar en stor del av våra liv och vårt engagemang åt arbete där vi får pengar i ersättning. Staten har genom demokratiska beslut fått lov att förvalta en del av dessa pengar för att bekosta nödvändiga gemensamma saker, men det är våra pengar som staten ska hantera väldigt sparsamt och med mycket eftertanke. Något som i stort sett varje politiker verkar ha glömt bort eller inte bryr sig om då de betraktar våra pengar som siffror som av sig själv hamnar i deras budget för självförverkligande projekt. Se gärna Slöseriombudsmannen för fler exempel än du orkar läsa av en grad du inte trodde var möjlig.

När vi pratar om välfärd och trygghet så pratar vi ofta om gemensamma skattefinansierade system. Men är i välfärd och trygghet ingår väl även att har pengar så att de räcker hela månaden, att kunna handla nödvändiga saker till sina barn och ha tid att umgås med familjen? Denna skattesänkning kan vara skillnaden mellan att kunna försörja sig och sin familj eller att tvingas leva på systemet, och hur det sistnämnda känns kan nog ingen som inte varit med om det ens föreställa sig.

Det hemskaste av allt är att det finns massor av människor idag som tvingas leva på skyddsnätet i onödan, som är förkrossade över att de inte kan försörja sin familj trots att det hade varit möjligt om skatten vore lägre.

I mina kommande bloggposter på temat ”Saker är inte alltid som de ser ut” planerar jag att lite provokativt ge mig på följande ämnen:
* Varför vinster i välfärden är nödvändigt och samhällsekonomiskt.
* Varför ekonomiska klyftor i sig inte är ett problem, utan tvärt om viktigt för de fattigaste.
* Varför LAS skadar i stort sett alla anställda, arbetslösa och är nationalekonomiskt förkastligt.
Jag hoppas på blandade reaktioner.

—-
OBS: Det är jättekul att rekordmånga läsare hittat hit och kommenterar. Jag har försökt att svara på alla frågor och synpunkter men det tar fruktansvärt mycket tid. Nu upplever jag att de kommentarer som kommer in ofta är upprepningar som redan besvarats.
Därför drar jag nu streck i debatten för egen del för att rensa huvudet några dagar och sedan börja jobba med ett nytt blogginlägg som jag hoppas att ni ska uppskatta lika mycket

Edit : En felskrivning under Myt 5 rörande den offentliga sektorn har korrigerats.

Annonser

Om 7ster

Idérik liberal tänkare som utgår ifrån att alla människor har rätt till sin frihet, liv och egendom, samt att alla ska vara lika inför lagen och lagen ska vara lika för alla. Kan inte inordnas på en s.k. vänster-höger skala. Skriver om allt möjligt, men försöker hålla mig till sådant som inte anses självklart utan kan provocera, väcka debatt och ge nya infallsvinklar.
Det här inlägget postades i Saker är inte alltid som de ser ut, Samhälle & Politik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

196 kommentarer till 9 myter om skattesänkningar/jobbskatteavdraget

  1. Hoffa skriver:

    Det här är i många kretsar kontroversiella påståenden. Texten skulle vinna oerhört av att förses med källhänvisningar.

    Gilla

  2. Micael skriver:

    Jag håller med Hoffa, det saknas källor och information som styrker din trovärdighet. Jag vill tro på det som skrivs, men vågar inte dela länken med så svag trovärdighet.

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Vilka påståenden är det som du ser som så väldigt kontroversiella?

      Jag skriver inte rapporter eller avhandlingar, utan bloggar. Någonstans har jag dragit en gräns för hur mycket tid jag är beredd att lägga ner på varje inlägg och att, likt wikipedia, göra källhänvisningar att varenda påstående jag gör känns inte hållbart i längden. Man kan jämföra mina blogginlägg med en ledare i en tidning, en kolumnists artiklar eller ett debattinlägg.

      Jag läser och insuper väldigt mycket information och bygger mina texter på mina kunskaper blandat med en stor portion logik. Jag riktar mig inte till personer som har en helt annan världsbild än jag (t.ex. kollektivister) för jag tror att det inte spelar någon roll alls om så deras gud personligen skulle komma ner och lämna källhänvisningar i handen på dem. Men de som uppskattar det jag skriver får gärna göra det och jag blir glad om någon känner att det tillfört något.

      Jag antar att ett av de kontroversiella påståendena är huruvida skattesänkningar på arbete i kristider ger mindre arbetslöshet och fler arbetade timmar: Studierna har jag inte lyckats hitta online, men jag kan ta några snabba saker som stödjer detta.

      * Finansepartementets utredning visar tydligt på det. Källa: http://www.regeringen.se/download/a3e45765.pdf?major=1&minor=190590&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment

      * Båda de ekonomiska skolorna håller med om det: Det ingår som ett grundfundament i den keynesianska ekonomiska teorin som både socialdemokrater och moderater, samt i stort sett alla västländer rättar sig efter. Samtidigt är den österrikiska skolan som jag tror mer på, överens med dem om detta. Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Keynesianism

      * Skattesänkningar i kristider är tämligen standard eftersom resultaten alltid är desamma och tydliga. Ta en titt på hur socialdemokraterna agerade när de hade makten under förra lågkonjukturen och läs motiveringen.

      * Sveriges utveckling har blivit rejält uppmärksammat internationellt och används som studieland. Källa: Sök på google så får du ett gäng träffar till diverse tidningsartiklar både i Sverige och utomlands

      * A eller B-logik. Antingen tror man på skatter som styrmedel eller inte. Om man tror att hög alkoholskatt leder till att folk köper mindre sprit, att hög tobaksskatt leder till att folk röker mindre och att att hög bensinskatt leder till att folk kör mindre bil. Då måste man också tro att hög skatt på arbete gör att folk arbetar mindre.

      Om man tror att man kan få folk att agera mer miljövänligt och köra miljöbil eller producera egen el/värme till huset genom att påverka ekonomin
      så kan man göra detsamma med arbete.
      Man kan inte både ha kakan och äta den: Antingen gör vi mindre av något som bestraffas av staten och mer när denne gynnar oss

      Gilla

      • Hoffa skriver:

        Vad du skriver om A eller B-logik blandar äpplen och päron. Vi köper mindre när skatten höjs för att vi helt enkelt köper så mycket vi har råd med och nu får vi mindre för samma pengar. Det resonemanget kan inte direkt flyttas till ett resonemang om inkomster. Vi vill tjäna så mycket som möjligt, om vi nu tjänar mindre per arbetad timme ska vi enligt din logik reagera med att arbeta mindre. Jag har svårt att se hur det hänger ihop.

        Gilla

        • 7ster skriver:

          Nja, jag skulle väl hellre säga att när saker känns för dyra i förhållande till annat så gör man en omprioritering.
          Att höja en skatt på inkomst får samma effekt för löntagaren som att sänka lönen.

          När lönen närmar sig den ersättning man får när man inte arbetar så minskar också incitamentet att arbeta.
          Det blir också mer attraktivt att jobba svart.
          Man förlorar inte heller så mycket på att gå ner i arbetstid. etc.
          Ett bra exempel är den statliga skatten som slår till övere ett visst belopp (kan den inte i huvudet) där har det ju blivit så att många inte tycker att det är lönt att jobba den del som de får så lite för så antingen byter man lön mot tveksamma förmåner, går ner i arbetstid, bildar bolag som ger utdelning eller dylikt.

          Ännu värre är det förstås med höga skatter på att anställa om vi ska göra grader i helvetet så att säga.
          Vill man ha en låg arbetslöshet är det en hel del man bör jobba med med just att göra det lönsamt att jobba mer och att anställa mer är ju en grundförutsättning.

          Gilla

      • Hoffa skriver:

        Något verkar tokigt med kommentarerna, Jag vill svara på posten från 7ster
        24 september, 2013 kl. 20:34 Men det finns ingen svara länk på den. Verkar som det finns en inställning som gör att ett svar på ett svar inte går att kommentera ytterligare.

        Gilla

      • Sofia skriver:

        Kan inte svara på dina senare kommentarer i den här tråden så jag får svara här istället. Det är ju inte ritkigt så enkelt heller som att när skatterna sänks och ekonomin stimuleras så får alla mer pengar att handla för eftersom även priser och dylikt påverkas av att folk får mer pengar över i plånboken. T.ex. så är det kanske så att låglönetagare får PROCENTUELLT mer kvar i plånboken, men om den reella ökningen är 200 SEK i månaden för dessa människor men över 1000 SEK för de som har mer pengar kommer troligen en del av de 200 SEK som låglönetagaren fick över ätas upp av prishöjningar, höre avgifter på tjänster m.m. Och då är det de personer som tjänar mest som står kvar som vinnare eftersom de kommer att ha mer pengar kvar även efter att detta har tagits med i beräkningen.

        Dessutom är det så att man har sett att flera av de stimulanspaket som har använts för att få den privata sektorn att anställa mer inte har fungerat; det finns helt enkelt inte en tillräckligt hög efterfrågan på deras tjänster/varor för att det skall löna sig att anställa mer personal TROTS att de får stimulansåtgärder. Varför detta? Jo, för att den del av svenska folket som främst gynnas av dessa skattesänkningar redan har så mycket prylar som de behöver o.s.v. Däremot finns det en grupp som har oerhört lite pengar, som skulle börja konsumera procentuellt mycket mer om de fick mer pengar (vilket inte är fallet för de som redan har rätt mycket) och det är de sjuka och arbetslösa. Deras ekonomi har däremot kraftigt försämrats under denna regering vilket är fullständigt kontraproduktivt om man vill stimulera den ekonomiska tillväxten medelst konsumption.

        Vidare: om man vill motverka arbetslöshet bör man göra detta inom de sektorer som verkligen BEHÖVER personal, inte krystat försöka stimulera de företag som inte har något behov av personal att anställa. Den sektor jag pratar om är den offentliga. Om vi använde skattepengar som nu går till RUT- och ROT-avdrag till att anställa sjuksköterskor, lärare m.m. så skulle vi dels sänka arbetslösheten, vilket (se ovan) skulle stimulera ekonomin, dels stärka ekonomin genom att arbeta förebyggande. Sjuka människor som inte får korrekt vård kostar i slutänden oerhört mycket MER. Barn som inte får en ordentlig utbildning kostar också samhället också oerhötr mycket mer i slutänden så det är dumsnålt att spara in på dessa tjänster.

        Gilla

  3. Agneta Andersson skriver:

    Allt som MR Rienfelt gjort är en omvänd Robin Hodd farson!: Tar från dom som behöver det bäst och ger till dom rika! Utförsäkrar döds-sjuka, höjer skatten för pensionäner, !15 milj till dom rikaste, Säljer ut alla statliga företag så Om det blir en ny Ekonomisk kris finns det inga pengar kvar! Jag hoppas av hela mitt hjärta att Han inte vinner nästa val!!!!

    Gilla

    • Sanna skriver:

      Har du överhuvudtaget läst blogginlägget ovan?

      Gilla

      • Björn skriver:

        Nej, det tvivlar jag på att personen gjort öht.

        Gilla

      • Zucette skriver:

        Blogginlägget här är bara en blogg, jag kan skriva vad som helst men det behöver inte stämma överens med verkligheten för det om. Vi har sett det påtagliga gånger hur dödssjuka blir utförsäkrade, sjukskriva får inte ens socialbidrag, osv osv. Att läsa kan vi alla göra, men inte är väl alla så inkompetenta att de inte kan tänka själv under tiden de läser?
        Jag håller med Agneta Andersson, bort med Reinfeldt och hans omvända Robin Hodd fasoner. Antar att ingen av er som här har varit på den sidan, utan alltså varit friska och alltid haft jobb. Föreslår att ni studerar rättspraxis på området och ser den kraftiga försämringen under de 8 åren Reinfeldt suttit vid makten. Då hade ni kanske inte ansett dessa påståenden här ovanför varit så korrekta.

        Gilla

    • 7ster skriver:

      Hej Agneta,
      Det jag tar upp här är jobbskatteavdraget. Reinfeldt och Regeringen varken stödjer jag eller är emot.

      Det som dock slår mig av ditt inlägg är att det är väldigt känslobaserat. Det är väldigt lätt att måla upp en god och en ond sida och dra snabba slutsatser av sådant man hört eller upplevt och inte ställa sig vidare frågor. Dock är det oftast så att ju mer man lär sig om något desto mer komplicerat blir det att göra den uppdelningen och det som förut var svart och vitt blir en grå sörja.

      Jag är lite trött på att hör att Reinfeldt antingen är den stora satan som vill sabotera och göra folk illa, eller att han är det nya kristus och det bästa som hänt Sverige sedan landet bildades. Inte bara för att det är han, utan för att det är samma historia jämt oavsätt vem som har makten. Och varje gång räddar/förstör de landet.

      Varenda sak du nämner är gamla floskler utan substans. Det görs snabba ofullständiga och oftast felaktiga slutsatser av saker som inträffat eller sägs som som sedan förstärks av media, supportrar och oss själva i allmänhet istället för att titta på vad det egentligen handlar om..

      Våra politiker i M och S står extremt mycket närmare varandra än någon av dem vill erkänna (faktiskt ofta närmare varandra än sina samarbetspartners) och de har precis samma mål. Det enda som brukar skilja är några procent hit och dit för vart saker och ting blir mest ”optimalt”. Ingen av dem vill andra människor något ont, utöver att de vill styra andra.

      Jag som ändå anser att jag har rätt bra koll på de saker du i förbifarten nämner vet de bakomliggande orsakerna, och det krävs lite tid och engagemang för att få den riktiga bilden. Men jag tycker nog att om man ska kritisera, oavsett åt vilket håll, så bör man i alla fall tar reda på hur det egentligen ligger till och inte köpa ”enkla förklaringar” som att någon är ond, vill förstöra eller försämra.

      Säg gärna till om det är något som du skulle vilja att jag skrev om, men i så fall i informationssyfte, inte att jag ska försöka hitta något som stödjer en viss bild..

      Gilla

    • simonbertilsson skriver:

      Du läste inte inlägget va? Jag föreslår att du gör det innan du börjar kommentera.

      Gilla

    • Anna skriver:

      Säger som Sanna, har du överhuvudtaget läst blogginlägget? Eller är du bara så trög att du inte förstår vad det betyder?
      Dessutom; Skatten för pensionärer är inte höjd, det är bara glappet som blivit större mellan löntagare och pensionärer. Snart kommer dessutom en skattesänkning för landets pensionärer inträda, bra va? 😉

      Gilla

    • Rickard skriver:

      Gilla

    • Andas skriver:

      Läs inlägget innan du kommentarer!

      Gilla

    • Erik skriver:

      Agneta, gör andra men framför allt dig själv en tjänst genom att skapa dig en bildad uppfattning innan du öppnar munnen. Jag uppmanar dig även att faktiskt läsa blogginlägg innan du kommenterar. Spy gärna galla över saker du inte tycker om, men gör det med bildade fakta istället för med substanslösa påståenden.

      Gilla

    • Henrik skriver:

      ”…omvänd Robin Hodd fason”?
      Sist jag såg/läste Robin Hood tog han pengar från STATEN (Sheriffen) och gav pengarna tillbaka till FOLKET (bönderna, dvs skattebetalarna).

      I filmsnutten på julafton vill jag minnas att de säger ”Prisad vare skatteåterbäringen”. 😉

      Det är tråkigt att Robin Hoods insats att stå upp mot en statsmakt som överbeskattade folket, förvrängts på det sätt som den ofta görs i politisk debatt.

      Gilla

  4. En Bekant skriver:

    Inte funderat på att fråga upphovsmannen till bilden om lov innan du använder den?

    Gilla

  5. Max Gustafson skriver:

    ”Idérik liberal tänkare som utgår ifrån att alla människor har rätt till sin frihet, liv och egendom”. Jaha, du är så idérik så att du till och med anser dig ha rätt till min egendom?

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Hej Max. Syftar du på bilden?
      Har du tecknat den? Jag gillar humorn.

      Sakfrågan: Nej, jag brukar inte fråga när jag använder en bild på bloggen då den inte används i kommersiellt syfte och min blogg inte har något större intryck på den stora massan. Det är också ett praktiskt problem då blogginlägg ofta har en koppling till något som nyss hänt och diskuterats och man därför vill ha ut det rätt fort. Då är det näst intill omöjligt att hinna hitta den som har rätten till en bild och ett godkännande.

      Om du har tecknat bilden/äger den och vill att jag skriver det bredvid så gör jag naturligtvis det, jag kan även länka, och om du motsätter dig att ha din bild i detta sammanhang så kan jag byta ut den.

      Ideologiskt: Eftersom du citerade min information så får jag väl kommentera det. När det gäller imateriell egendom är jag lite kluven: Å ena sidan, om man gör ett verk, så har man rätt till det. Å andra sidan är en kopia eller avbild inte samma verk. Någon (eller en kopiator, kamera etc) har gjort ett eget verk som ser ut precis som det förra (eller i alla fall väldigt nära) med det förra som förlaga. Och vart drar man gränsen? Hur likt får man rita? Får man dra ett skämt utan att höra med upphovsmannen? Om ja, varför gäller det bara det som ritas, inte texten? Man kan alltid skapa en lagstiftning även om grunden är tveksam, men ur ett rättighetsperspektiv är det en intressant diskussion.

      Gilla

      • Per skriver:

        Hej,

        Jag trillade in på din blogg via ett socialt nätverk och jag vill ge en uppmuntrande kommentar till ditt jobb. Fint att du vill belysa alla möjliga frågor från alla möjliga håll utan att hindras av en ideologisk förankring. Uppfriskande!

        Anledningen till att jag svarar just precis här är att jag vill bidra i copyrightfrågan. Jag tror inte det är juridiskt hållbart att skylla på en kamera, kopiator etc. om man begår brott mot copyrightlagen. Även vad gäller immateriell egendom så finns det lagar som reglerar både kommersiell och ideell äganderätt. Det är upphovsmannens idé och personliga prägel som skyddas och inte får kopieras utan medgivande. Du måste alltså ge verket din unika prägel. Vad gäller stulna skämt brukar det vara svårt att leda i bevis att man var den första som drog det. Dessutom saknar det stil och finess att dra ett skämt en andra gång.

        Vad gäller jobbskatteavdraget undrar jag om du har pejl på hur mycket effekten avtar vid upprepad användning av verktyget? Vilken effekt tror du att ett femte har i realiteten? Dessutom undrar jag om du vill sia om eventuell höjd skatt i framtiden?

        Tackar.

        Gilla

        • 7ster skriver:

          Hej Per,
          Tack för beröm, synpunkter och frågor.

          Rörande copyrightfrågan så delade jag in mitt svar i två delar. I den första delen märkt ”sakfrågan” gav jag mitt ”riktiga svar”. Men eftersom han tog upp min åsikt i ämnet ”Jaha, du är så idérik så att du till och med anser dig ha rätt till min egendom?” så tog jag även upp vad jag ansåg om han tyckte att det var intressant. Vad jag anser har dock inte med sakfrågan att göra. Jag hoppas du hänger med på mitt resonemang.

          Rörande hur mycket effekten av jobbskatteavdraget avtar måste jag göra dig besviken. Det har jag tyvärr ingen uppfattning om.

          Effekten av ett femte jobbskatteavdrag tror jag är förhållandevis liten, men effekten av jobbskatteavdraget i sin helhet tror jag väldigt stort. Vi hade nog inte blivit ett nytt Grekland utan, men jag tror definitivt inte vi legat på topp som nu.

          Jag tror inte att vi kommer att se några tydliga inkomsskattehöjningar i den närmsta framtiden oavsett vem som vinner valet. Men vi har ett enormt skattetryck (näst högst i världen om jag inte minns fel) och ett högt skattetryck är ju inte samma sak som ett högt skatteintag. Även om det offentliga många gånger är innefektivt borde det finnas mer pengar om skattetrycket låg rätt. Så skatterna borde enligt min mening fortsatt ned för att nå en optimal nivå som både gynnar löntagare och den offentliga sektorn.

          Gilla

      • Per skriver:

        Intressant. Jag håller inte med om allt du skriver i allmänhet men du har tänkt till och det får andra att göra detsamma. Det gillar jag. Fortsätt med det!

        Gilla

    • AC Lundin skriver:

      Tråkig reaktion på att någon avänder din bild…är det för att budskapet i inlägget inte passar dej? Hade trott att någon som skapade skulle uppskatta att det man skapades spreds vidare, se det som en komplimang.

      Gilla

      • En Bekant skriver:

        Så musiker ska se det som en komplimang när någon laddar ned ens musik gratis istället för att köpa den lagligt?

        Gilla

    • Martin Bolter skriver:

      Nej Max, han säger sig ha rätt till SIN egendom…

      Gilla

    • 7ster skriver:

      Hej igen Max,
      Jag fick inte svar på min fråga till dig, men eftersom du inte lät direkt nöjd så tog jag bort bilden. Hör gärna av dig om du tycker att den är ok att använda. Jag skriver som sagt gärna både att du gjort den bredvid och länkar till Alliansfritt Sverige om du vill.

      Gilla

  6. Stephen skriver:

    Ok, så du är moderat alltså. Got it.

    Gilla

  7. Martin skriver:

    Funderar över det här med kristider. Jag håller förvisso med dig i att det är vanligt att sänka skatten i kristider, för att på så vis sätta fart på konsumtion inom landets gränser, men vad är egentligen kristider? Var drar man gränsen? Europa utsätts för stark konkurrens och euroområdet har inte gått så bra de senaste åren, men Sverige har ju faktiskt inte dragits med i raset. Sverige har ju inte riktigt fått någon krisstämpel. Hur mycket stimuleras ekonomin av att skatten sänks i tider när det inte är kris?

    Vad händer om det under myt 3A inte skapas så många nya jobb?

    Vad händer, när det som i vårt fall lånas miljarder för att kunna sänka skatten ytterligare en gång? Hur stort handlingsutrymme finns då kvar när det är dags för en riktig kris?

    Jag ogillar starkt enkla förklaringar från ena sidan om att den andra sidan köper röster, men ditt val av krossande av myt tenderar att bli lite väl lösryckt.

    Avslutningsvis har jag sedan EG-valet, EMU-valet och utförsäljningar av statliga och kommunala bolag väldigt svårt för att lita på ekonomernas utredningar och uträkningar. Det känns allt som oftast som att någon försöker köpa min ”röst”. Frågan är bara vem och varför.

    Tack för intressant läsning och några av dina förklaringar köper jag rakt av.

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Hej Martin,
      Tack för genomtänkta och intressanta frågor och synpunkter.
      Precis som Riksbanken höjer räntan i goda tider och sänker i dåliga kan politikerna höja skatten i högkonjunktur och sänka i lågkonjunktur.

      Jag gillar inte riktigt beskrivningen att ”låna pengar till skattesänkningar, dels eftersom pengarna tillhör oss som genererat dem. Staten skapar i stort sett inga intäkter, den bara tar dem från andra / förvaltar dem och gör av med dem. Det handlar om att vi får behålla lite mer av våra egna pengar. Att staten måste låna pengar beror inte på att de tar för lite av våra pengar nu, utan p.g.a. att de bränt för mycket pengar fram till nu.
      Sedan är det ju faktiskt så att man inte gör av med dessa pengar. De investeras för ökad konsumtion och förväntas ge bra ”lönsamhet”. Om man inte gjort det så är risken större att man tvingats låna pengar under lång tid för att klara budgeten.

      Du frågar också vad som händer om det inte leder till fler jobb. Det är ju lite svårt att lyckas med det. Visst om alla stoppar pengarna i madrassen så fungerar det inte, men det är inte så troligt. Sedan kan det ju faktiskt vara så att ekonomin blir så svag eller den övriga politiken som bedrivs är så dålig att man faktiskt totalt sett får lika många eller färre jobb, Men att då inte göra satsningen skulle ju göra situationen ännu värre.

      Personligen tycker jag att de är väldigt viktigt att staten koncentrerar sig på sin kärnverksamhet och inte håller på med annat som att driva företag. Det måste finnas en tydlig gräns av många anledningar. Tre av dem är att staten ska vara vår kontrollfunktion, vår ”domare”, och det blir inte så bra om domaren själv spelar.Att det knappast kan vara moraliskt legitimt att tvinga av människor sin egendom för att göra dem till delägare i företag som man måste pumpa in pengar i när det går dåligt. Samt att företag fungerar bäst om de får verka fritt. När politiker är inblandade brukar det inte fungera så bra. Man kan slänga en titt på de länder där i stort sett alla företag är statliga.

      Jag håller med dig om att ett flertal utförsäljningar varit under all kritik både under socialdemokratiskt styre och Alliansens. Politiker och tjänstemän är som sagt inte rätt personer för detta. Okunskap blandas med politiskt spel samt tjänster och gentjänster och det blir ofta pannkaka. Det är lite samma problem när staten ska handla saker. I normala fall finns massor av kunder och företag som handlar med egna pengar och motivation, vilket ger en väl fungerande konkurrens även om långt ifrån alla gör rationella eller välinformerade beslut. Helheten suddar ut mindre misstag. Men när staten är ensam säljare eller köpare som ska handla med andras pengar under stelbenta regelverk, så är det nästan dömt att haverera tyvärr. Jag har faktiskt ingen bra lösning på problematiken, utom möjligen att staten aldrig ska skapa eller köpa några företag överhuvudtaget.

      Gilla

  8. Per Blanck skriver:

    Myt eller inte, statsbidragen till kommunerna motsvarar ca 5 procent av BNP, enligt konjunkturinstitutet. Det har varit konstant mycket länge och därmed inte ökat kommunernas möjligheter att öka sina åtaganden. Att använda pengarna till ökade statsbidrag är också en möjlighet för en stat, som gärna vältrar över på kommunerna som välfärdsskaparen. Konjunktureffekten hade sannolikt blivit minst lika bra, förmodligen mycket bättre…

    Gilla

    • Peter Adler skriver:

      Den ekonomsika forskningen visar väl snarare på att skattesäkningar har bättre konjunktureffekter än offentlig konsumtion, har jag för mej.

      Gilla

      • Dag skriver:

        Nej, det visar den inte, i alla fall inte entydigt. Kolla t.ex. Wikipedia artikel om Fiscal Multipliers: ”In congressional testimony given in July 2008, Mark Zandi, chief economist for Moody’s Economy.com, provided estimates of the one-year multiplier effect for several fiscal policy options. The multipliers showed that any form of increased government spending would have more of a multiplier effect than any form of tax cuts.”

        Gilla

    • 7ster skriver:

      Notera också att den offentliga sektorn gör av med pengar medan den privata genererar pengar. Det som skjuts direkt in i offentlig verksamhet äts upp direkt, medan om pengarna investeras i människors hushållskassor så ökar folkets konsumtion och därmed levnadsstandard, samtidigt som företagen säljer mer, anställer mer och investerar mer (vilket påverkar andra företag på samma sätt). Det fungerar alltså som en motor. Varje gång ett köp sker tar staten ut 20% i moms, varje gång någon får lön tar ”staten” sociala avgifter och skatt. Varje gång företag går med vinst tar staten ut skatt etc. Genom att stoppa in pengarna på rätt ställe får man alltså igång ekonomin och får högre skatteintäkter. När man väl lyckats med det har man också mer pengar till välfärden.

      Utan att ha funderat igenom det nämnvärt så borde ju de kommuner som vill kunna flytta pengarna från staten till sin verksamhet precis som du efterfrågade. Det är väl bara att höja kommunalskatten motsvarande?

      Gilla

  9. Arg skriver:

    Fan, varför ska alla klaga och skriva massa idiotiska kommentarer innan de ens har läst inlägget?

    Gilla

  10. Väldigt bra skrivet, och jag ser fram emot dina kommande artiklar. Särskilt den om LAS.

    Gilla

  11. Sven Westergren skriver:

    > Vi har idag betydligt fler personer anställda i den offentliga sektorn än den privata.
    Hur räknar du då? Enligt SCB står stat kommuner och landsting för omkring 30% av arbetskraften medan privata sektorn står för resterande 70%, se t.ex. följande publikation:
    http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0201/2012K03/AM0201_2012K03_SM_AM63SM1204.pdf

    Gilla

    • Peter Adler skriver:

      Håller med. 7sters resonemang håller ändå, att det finns problem när försörjningskvoten mellan privatanställda skattebetalare och offentliganställda + bidragstagare blir för liten; men den siffermässiga uppgiften tror jag inte stämmer.

      Gilla

      • 7ster skriver:

        Nej det har du helt rätt i. Där har det blivit ett fel som jag ska försöka ordna så snart jag sitter framför datorn, så bortse från det så länge.

        Gilla

    • Martin skriver:

      Sven i den offentliga sektorn får du räkna in pensionärer, barn, sjukskriva och arbetslösa. Någons skattepengar måste försörja dom också… Som sagt, läs inlägget…

      Gilla

    • 7ster skriver:

      Det är självklart rätt som du skriver. Tanken var att förklara hur stor del av BNP som gick till den offentliga sektorn, men efter en del omformuleringar, klippande och klistrande klockan 03:00 blev det ju tokfel. Som tur är tror jag att felet så uppenbart att det troligen inte är någon som tagit det på allvar. Jag ska fixa det på en gång.

      Jag har fått samma påpekande från flera, så jag vill passa på att tacka alla som tipsade om det.

      Gilla

  12. Crash test dummy skriver:

    Precis som några av er andra har påpekat så saknas källhänvisningar. Förstår samtidigt resonemanget med att det är en blogg och inte en avhandling. Det finns en del poänger i det du skriver, men så fort som det dyker upp faktafel så blir det svårt att ta dig på allvar. Ett exempel är det uppenbara felet att det är fler anställda inom offentlig sektor än inom det privata. Räcker ju med en enkel googling för att säga att där har du direkt fel och ganska rejält fel. Lite beroende på hur man räknar kan svaret diffa lite, men det är nästan tre gånger så många som jobbar inom det privata som inom offentlig sektor.

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Hej och välkommen!
      När ett fel är så uppenbart så tror jag att de flesta som läser förstår att det just blivit fel. Det är klart att det är pinsamt, men samtidigt är det riktigt svårt när man skriver långa texter på kort tid att helt säkerställa att man inte missar något. Hade jag ägnat en vecka åt att skriva och läsa igenom så hade det säkerligen inte sluppit igenom, men man måste ju försöka hitta en balans mellan risken att något blir fel och tidsåtgång/att hinna få ut ett inlägg medan det fortfarande är aktuellt.
      Det är ju i alla fall tur att jag har vakna läsare som direkt tipsar när det blivit fel någonstans och då får jag ju försöka korrigera det så fort som möjligt.

      Gilla

  13. Jonas Carlsson skriver:

    Det är lika lätt att lära en sosse ekonomi som det är att lära en gråsten att simma…

    Gilla

  14. Erik skriver:

    Myt 2. Jag har inte hört något om att jobbskatteavdraget är tillfälligt pga kris, var står det?

    Gilla

  15. Bosse skriver:

    Skatternas negativa konsekvenser får sällan utrymme i debatten. Tycker detta inlägg ändå lyckas lyfta fram en del av problematiken. Kom ihåg att även sossarna varit med på att sänka och tom avskaffa skatter som förmögenhetsskatten och arvsskatten. Skatter där intäkterna inte stod i proportion till de skadliga konsekvenser som dessa skatter orsakade vår samhällsekonomi. Även inkomstskatter har negativa konsekvenser – och de måste vi erkänna. Laffer försökte nu för länge sedan beskriva dem med sin kurva – se http://sv.wikipedia.org/wiki/Lafferkurvan

    Gilla

  16. torbjörn janson skriver:

    Hej. Finns det inte risker med skattesänkningar? Om man lockar folk att konsumera mer, kan skuldsättning öka och den är väldigt hög redan idag.

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Jag vet inte om jag kan se någon direkt risk för det. De extrapengar som hushållen får behålla efter en skattesänkning är ju inte ett lån, utan deras att göra av med.Man kan i praktiken se en skattesänkning som en löneökning. Ökar risken att skuldsätta sig om man får högre lön?

      Gilla

      • Wikman skriver:

        Ja det gör den 😉

        ”Något som ofta glöms bort när man pratar om skuldproblemet är att skuldsituationen ser mycket olika ut för olika grupper av hushåll i Sverige. Skevheten kan illustreras med att de 20 procent av hushållen som har högst inkomster tillsammans innehar hela 57 procent av den samlade skulden medan de 20 procent som har lägst inkomster tillsammans bara har 2 procent av den totala skuldstocken . Inte oväntat så är bilden liknande när det gäller fördelningen av tillgångarna.

        Eftersom skulderna är så snedfördelade bland hushållen kan det vara intressant att jämföra inkomster och skulder inom de olika inkomstgrupperna. Letar man i SCB:s digra statistikdatabas och gör några överslagsberäkningar kan man dela upp de disponibla inkomsterna på samma sätt som skulderna och få fram fem olika skuldkvoter, en för varje inkomstgrupp.

        Resultatet visar att majoriteten, eller hela 60 procent, av de svenska hushållen inte har några problem med för hög skuldsättning i förhållande till sina inkomster. Skuldproblemet är istället koncentrerat till de hushåll med högre inkomster och i den femtedel av hushållen med högst inkomster är skuldkvoten nästan 280 procent, alltså långt högre än de 200 procent som Riksbankschefen ser som ett tak.”

        källa:
        http://www.sebgroup.com/sv/Press/Nyheter/2012/Hog-skuldsattning–bara-ett-problem-for-de-rikaste/

        Gilla

        • 7ster skriver:

          Tack för tipset, men det måste ju finnas någon form av logik bakom. Du tror inte det helt enkelt kan ha att göra med att man hanterar mer pengar? Om man tjänar väldigt mycket så har man oftast en högre levandsstandard. Om man köper hus så är det större och dyrare vilket ger ett större huslån. Man kanske handlar dyrare mat på Ica-kortet och handlar många och dyra saker på sitt visakort. Även om man har mycket pengar på banken, i aktier och bolag etc, samt betalar sitt huslån, Ica-kort och visakort varje månad utan problem så är man ju hela tiden skyldig mer än de som konsumerar mindre. En som har det väldigt knapert har troligen mindre skuldsättning eftersom de har en lägre levnadsstandard och inte kan få lika stora lån. Men vad som är en ”farlig” skuldsättning beror ju inte på hur hög skulden är utan vilken täckning du har för den. Jag tror att de flesta som lånar mycket pengar äg goda för betydligt mer än så men inte har allt de behöver i kontanter.

          Gilla

      • torbjörn janson skriver:

        Risken att ta större lån än man skulle klara av ökar väl, vi är ju ett av det mest skuldsatta folket redan.

        Gilla

        • 7ster skriver:

          Det vet jag inte om det gör. Även om du har lite pengar kan du ju ta ett större lån än du klarar av. Om vi applicerar samma logik på företag så skulle det innebära att det är säkrare att låna ut lite mindre pengar till små företag som går dåligt än mer pengar till företag som är stora och går bra. Båda kan misslyckas och om det större företaget gör det så kostar det mer, men och andra sidan är risken för att det större företaget misslyckas betydligt mycket mindre, det finns tillgångar, och räntan (som i detta fall kan kan bytas ut mot nyttan av kapitalet) under denna tid bör ju definitivt väga upp det, Detta märks på på hur lätt banker lånar ut till dessa två typer av företag.

          Gilla

  17. Styrman Karlsson skriver:

    Jag håller helt enkelt inte med om dina slutsatser i bloggen. De som får störst skattesänkning i kronor är inte de svagaste grupperna, vilka är de som faktiskt skulle konsumera mest. De som redan har en ordentlig inkomst men får en skattesänkning kommer istället att spara. Det är helt tokigt att t ex sjukpensionärer får betydligt högre skatt än de som jobbar. Ett samhälle tjänar på inkomstfördelning, det visar forskningen.

    Gilla

  18. 7ster skriver:

    Jag kan hålla med dig om att det blir orättvist att pensionärer som har intjänad lön i form av pension ska betala en högre skatt. Om vi däremot bortser från rättviseaspekten ger troligen en skattesänkning för de som arbetar större effekt. Konsumtionsvinsten blir densamma, men det finns ingen poäng i att öka incitamentet att arbeta för pensionärer.

    Det blir ju lite fel att prata om skattesänkningar i kronor när vi har en beskattning som är procentuell. De som tjänar mest betalar inte bara mest i kronor utan procentsatsen för dem är dessutom högre. När man sänker skatter brukar man ju göra den tidigare skattehöjningen baklänges, d.v.s. har man fått en större höjning så får man också en större sänkning när det är dags för det, vilket är fullt rimligt. Men denna skattesänkning är ju extremt fokuserad på låg och medelinkomsttagare i och med att en höginkomsttagare inte får en krona mer.

    De som tjänar minst får behålla störst del av sin lön. De som inte har någon lön har heller ingen skatt att få behålla. På pappret får de pengar och ger tillbaka en del av dem i skatt. I praktiken har pengarna aldrig existerat. Man kan lika gärna säga att de inte betalar någon skatt utan bara får en lägre ersättning (för mer info se: http://www.nattvakt.com/nnv/051002skattefrihet.htm)

    Gilla

    • Sverker skriver:

      Det är naturligtvis relevant att också få prata skattesänkningar i absoluta belopp eftersom vi inte köper varor och tjänster i procent av inkomst, utan i faktiska kronor.

      Gilla

      • fs skriver:

        Och då borde det rättvisa vara att alla har lika stor skatt i faktiska kronor. Jag vill inte betala 20000 kr per månad i skatt när någon annan bara betalar 4000 kr, är ju jätteorättvist…

        Gilla

  19. Stefan skriver:

    Tänk att det är så många som resonerar med hjärtat och inte med hjärnan. Det handlar om logik och att faktiskt ta ställning till fakta, inte till känslor och tyckanden. Bra skrivet! Ser fram emot att läsa om Las och övriga artiklar.

    Gilla

  20. Fredrik Persson skriver:

    Jag undrar vilka som fått en till 2 månadslöner mer efter skatteavdraget vad hade dessa familjer i lön 500:- i månaden ?

    Gilla

  21. Martin skriver:

    Bra skrivet, jag önskar att de politiker man ser i debatter kunde resonera på samma sakliga sätt!

    Gilla

  22. Patrik Nilsson skriver:

    Intressant inlägg! Har alltid röstat blått men börjar bli tveksam. Inte för att alternativen är något bättre. Men är det rätt att stimulera konsumtionen när det är just konsumtionssamhället som ligger till grunden för miljöhoten? FN höjde nyligen sannolikheten till 95% för att det är mänskligheten som orsakar den globala uppvärmningen. Med det perspektivet är ett jobbskatteavdrag en väldigt kortsiktig lösning, ja rent av korkat om vi ska ta hänsyn till kommande generationer. Detta borde vara en straffspark för t ex miljöpartiet att ta upp. Men alla verkar blunda.

    Hur ser du på det som liberal?

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Hej Patrik,
      I detta blogginlägg har jag valt att fokusera på den ekonomiska aspekten. Miljöfrågan är viktig, men jag tror att den miljöpåverkan jobbskatteavdraget har är så liten i relation till i stort sett allt annat att den frågan kanske passar bättre i ett inlägg om t.ex. konsumtion i allmänhet.

      Men eftersom du frågar kan jag försöka ta min ståndpunkt lite snabbt. Miljöfrågan är ett område där långt ifrån alla liberaler är eniga. Jag är dock inte säker på att ökad konsumtion alltid är av ondo för miljön då upplyst konsumtion bidrar till miljöriktig teknisk utveckling. Bilar blir mer och mer energieffektiva och drivs i allt större utsträckning på alternativa bränslen. Den dagen elbilen, vätgasbilen eller liknande fungerar lika bra som bensinbilar så kommer de ta över marknaden. Idag är våra mobiler väldigt mycket smartare än de datorer som för 50-60 år sedan vägde många ton. Mängden material som går åt att bygga en processor är mikroskopisk i förhållande till en dator på den tiden, samma gäller elförbrukningen.

      Vi har hur mycket lättillgänglig kol som helst i jorden och luften. Jag kan tänka mig att vi kommer att se en utveckling med fler och bättre kolbaserade material som är väldigt starka, har olika elektriska egenskaper så som kolfiber och grafen samt kräver väldigt lite energi för att framställas. Min förhoppning är att vi kommer att se en utveckling där produkterna kräver mindre material och är lättare att återvinna och som dessutom är bättre än de vi har idag. Stryper vi konsumtionen så stryper vi också utvecklingen så min åsikt är att vi ska konsumera och försöka välja det mest miljövänliga alternativet. Det skickar signaler till alla producenter om vad som krävs för att få kunderna att komma till dem.

      Gilla

  23. Marcus Zacco skriver:

    Mycket bra skrivet 7ster. Man behöver inte hålla med om allting eller peka på lite faktafel hit och dit för att uppskatta att någon faktiskt tänker och bryr sig om ämnet.

    Det blir en väldigt komplicerad debatt när man pratar om sakfrågor, blandar in undersökningar och framförallt känslor i resonemanget. Det gör att allt grötas till väldigt fort och folk börjar tycka hit och dit – och ofta motsäger sig själva genom att inte se kopplingen mellan åsikt och princip.

    Ens åsikt måste följa en princip. Därför är principen det enda viktiga att fokusera på. Sedan blir allt mycket enklare.

    Till slut måste man som en enskild tänkande individ utvärdera konsekvenserna av sina egna principer och besluta sig om vad man tycker är rätt och agera efter det. Därför anser jag att den viktigaste frågan är om självaste äganderätten av ens egen person.

    Äger man sig själv eller tillhör man samhället?

    Om man äger sig själv, äger man rimligtvis sin egen produktivitet. Och man har därigenom äganderätten till allt man producerar. Om jag äger mig själv så har jag rätten att besluta om min kropp, tankar och produktivitet.

    Om mitt arbete tillhör alla, så tillhör jag som individ kollektivet. Jag föds in i denna värld redan med en skuld till alla andra. Mina individuella rättigheter slutar att existera. Jag existerar för kollektivets bästa. Kollektivet beslutar om min kropp, tankar och produktivitet. Det är inte frihet.

    Om min produktionskapacitet och skapandekraft som individ, oavsett nivå, tas av majoriteten för omfördelning till gruppen som helhet, utan mitt medgivande är det stöld. Principiellt. Och det går inte att stjäla från andra utan ett överliggande hot om våld.

    Det är en väldigt farlig värld att leva i där ens individuella rättigheter inte existerar. Det är en värld med där man styr med våld, där folk övervakas och registreras. En värld där individens rättigheter berövas en efter en, med argumentet att skydda individen och majoriteten från yttre hot, det vill säga minoriteter, organisationer eller farliga individer.

    Det är helt enkelt en värld där minoriteter får offra sig för majoritetens bästa. Vi har läst om vad detta leder till i historieböckerna och vi läser om det idag (bokstavligen). Och vi kommer se och höra om detta oftare i framtiden. Tyvärr.

    Eller så kanske jag bara svamlar.. Vem vet?

    Tack för du tänker. Ha det!

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Hej Marcus,
      Tack för dina synpunkter. Jag har i detta blogginlägg valt att fokusera mer på det praktiska då jag tror att det är mer intressant för de flesta. Men jag skriver även ur ett ideologiskt perspektiv. Titta gärna på dessa inlägg:

      ”Jag odlar varken knark på balkongen eller vill börsnotera polisen.” https://7ster.wordpress.com/2012/10/28/liberal/
      ”Är du vänster, höger uppåt eller nedåt?” https://7ster.wordpress.com/2012/10/30/ar-du-vanster-hoger-uppat-eller-nedat/
      Nej, demokrati är inte bra: https://7ster.wordpress.com/2012/11/27/nej-demokrati-ar-inte-bra/

      Gilla

    • Mikael skriver:

      Retoriskt slagkraftigt och trevlig läsning, men uppdelningen mellan självägande och kollektivt ägande av självet är en falsk dikotomi. För att du helt ska äga dig själv så behöver du en fri vilja och en fri vilja är långt ifrån självklar. I själva verket är det så att vi människor i alldeles för stor utsträckning styrs av biologiskt determinerade och kontextuellt styrda impulser som vi enbart med största svårighet kan lösgöra oss från. Att du skulle besitta egna tankar och idéer är en chimär. I själva verket är dina tankar biprodukter av den yttre miljö du stöter på och de idéer du förvärvat genom andras input. Varje gång någon lyckas förmedla information till dig, utan att du viljemässigt förmedlat ditt godtycke har dom gjort ett ingrepp i din privata sfär och planterat information i din hjärna, förändrat din neurobiologi, mot din vilja.

      För att du ska göra en korrekt och avvägd bedömning av vad din och andras roll i samhället bör vara så måste det till en insikt om att du tillhör kollektivet och att du gör det vare sig du vill eller inte. Ditt liv och det du producerar är en biprodukt av den genetiska information dina föräldrar förmedlat till dig, den språkliga information du får tal del av genom din kultur och de mekanismer i ditt samhälle som möjliggör ett sådant kunskapsinhämtande. De fysiska produkter du skapar är formade av material som omöjligen kan vara dina eller någon annans under någon annan princip än godtycke. Dina medmänniskor har till dig upplåtit bruket av era gemensamma resurser genom en konvention, ett samhällskontrakt. På dessa sätt så är du skuldsatt, ditt tillskott till samhället är aldrig helt ditt eget och kan aldrig bli det.

      Gilla

  24. Myt 1: Är det någon som påstår att Reinfeldt hittat på jobbskatteavdraget? Nej, det är självklart en rent ideologisk övertygelse som ligger bakom skattesänkningarna. Det är ju ingen hemlighet att Reinfeldt och moderaterna är emot en stor offentlig sektor, och vill ha klyftor mellan rika och fattiga eftersom deras övertygelse är att det ”motiverar” fattiga att jobba hårdare för att bli rika. Deras ideologi bygger på konkurrens snarare än samarbete och sammanhållning – något annat är det ingen som påstår.

    Gilla

    • Daniel Sonesson skriver:

      Vilket fullständigt skitsnack. Moderaterna vill inte ha klyftor i samhället.

      Gilla

    • 7ster skriver:

      Sedan när fick de en ideologi? Precis som de flesta andra partier i riksdagen handlar det om att få makten och behålla den och man anpassar sig därefter. Arbetslösheten har länge varit ett problem och ska man behålla makten måste man göra något åt den. Om det hade varit så att man vill öka klyftan hade det kanske varit lite mer produktivt att sänka skatten mest för de som tjänar mest istället för tvärt om.

      Gilla

  25. Myt 2: Visst stämmer det som bloggaren säger att det finns forskning som säger att skattesänkningar kan leda till jobb. Anledningen är som bloggaren skriver att konsumtionen då ökar. Frågan är – behöver vi mer konsumtion? Och om vi nu behöver mer konsumtion, vilka är det som har det behovet? Antagligen låginkomsttagare, sjuka, och på andra sätt utsatta i samhället. Men medan dessa i bästa fall fått ett par hundralappar så har en höginkomsttagare som jag själv fått nästan 10 000 kr extra i månaden. Vad gör jag med dem? Jag sparar. Vad gör andra med sådana pengar? De åker till Thailand och spenderar dem i den Thailändska ekonomin. Oavsett omsätts bara en del av skattesänkningarna i den svenska ekonomin.

    Frågan är ju dock inte om det skapar jobb, utan om det är effektivt. Vi har ju högre arbetslöshet än någonsin, så hur effektivt kan det egentligen ha varit?

    Totalt har Alliansen sänkt skatterna med ca 130 miljarder årligen. De skryter ofta om att det under deras regeringstid skapats 200 000 jobb. Vad som är resultat av naturlig tillväxt är svårt att bedöma. För 130 miljarder kan man dock konstatera att man hade kunnat skapa 300 000 jobb i offentlig sektor (ca 450-500 tkr per jobb och år) genom att använda pengarna direkt för att anställa. Även då hade en stor del av pengarna kommit tillbaka i form av skatter på lön, konsumtion och annat.

    Gilla

    • Daniel Sonesson skriver:

      Du har uppenbarligen ingen koll överhuvudtaget. Sanningen är stt regeringen Persson knappt genererade fler jobb högkonjunktur till trots. Regeringen reinfeldt har gjort det i brinnande lågkonjunktur. Att försöka bortförklara det är rent pinsamt. Jobb i offentlig sektor är en kostnad medan jobb i privat sektor blir intäkter till staten. Därmed är inte offentliga jobb en tillväxt i ekonomin.

      Gilla

    • 7ster skriver:

      Nu tror jag ju inte att de flesta spenderar alla sina extrapengar i Thailand. Det har visat sig vara effektivt eftersom en sådan injektion blir en motor där konsumtionen leder till högre försäljning som genererar mer moms och därmed kan företag expandera vilket genererar mer bolagsskatt, och anställa vilket genererar mer sociala avgifter. Högre lön och fler anställda ger mer skatteintäkter. Mer pengar och försäljning hos företag gör att leverantörerna också får ett uppsving med samma resultat etc. Det blir alltså en positiv spiral. Dessa skatteintäkter kan gå till välfärd. Skulle man stoppa in pengarna direkt i välfärden så får man inte igång ekonomin och arbetslösheten kvarstår och vart ska då pengarna komma ifrån när välfärden gjort av med de dom fått?

      Om skattenivån är för hög så bromsar man ekonomin onödigt mycket och tappar skatteintäkter. Detta är något i princip alla ekonomer är överens om. det man däremot har svårare att enas om är vart denna gräns ligger. Man kan dock göra en kvalificerad gissning: Om vi nu har världens näst högsta skatter, men vår välfärd inte fungerar särskilt bra och är ruggigt ineffektiv så kanske en sänkning av skatten inte är fel håll att gå.

      Gilla

    • Jessica skriver:

      ”Frågan är – behöver vi mer konsumtion?” – jag tolkar denna frågeställning som att du tycker att det inte behövs mer konsumtion utan att den bör stå i den nivå den är just nu eller att den till och med borde minska. Jag undrar då, bara av ren nyfikenhet, varför vi behöver status quo eller en minskning av konsumtion

      Gilla

    • T S skriver:

      Då är din lön VÄLDIGT hög. Jag har ca 50.000, och har (enligt länken ovan någonstans) fått ett avdrag på mellan 3500 kr/år (räknat med inflation) och 6500 kr/år (räknat utan inflation).

      Gilla

  26. Myt 3: Nej, det leder inte till ökade skatteintäkter. Det stämmer att skatteintäkterna (mätt i absoluta krontal) ökar varje år, enligt exempelvis SCB. Däremot beror ju detta på den ständiga tillväxten, både ekonomisk och befolkningsmässig – inte på skattesänkningar. Skatteintäkterna ökade varje år även under Göran Persson.

    Tvärtom säger finansdepartmentet själva att jobbskatteavdragen har en ”återbetalningsgrad” på ca 30%, d.v.s. 70% av de minskade skatteintäkter innebär en direkt förlust för staten. Det är dåligt investerade pengar, oavsett vad man har för förhoppningar om jobbskapande.

    A: Ja, konsumtion leder till ökade skatteintäkter, men uppenbarligen inte tillräckligt för att nettoeffekten ska bli positiv. Konsumtion går dessutom att stimulera på andra sätt, exempelvis högre löner (lärare, sjuksköterskor) eller fler anställda i offentlig sektor.

    B: ROT har haft effekter – absolut. Just därför är det nästan ingen som är emot ROT (det är en socialdemokratisk uppfinning) utan bara regeringens utformning av ROT-avdraget. Istället för att ge bidrag till familjer som vill renovera sitt kök borde ROT-avdraget användas för att stimulera byggverksamhet som fler kan ta del av, exempelvis upprustning av miljonprogrammen. Sedan är det ju för övrigt allmänt känt (genom exempelvis Uppdrag Gransknings avslöjanden) att ROT-avdraget som det är utformat idag leder till nya typer av fusk.

    När det gäller RUT så handlar det än en gång om effektivitet. Varför ge avdrag till familjer som vill anställda läxhjälp eller städare, istället för att använda pengarna i skolan eller vården – och anställa där?

    C: Är det verkligen ett problem att pengar ”flyttar utomlands”? Och hur relaterar det till jobbskatteavdraget? Här ligger nog bevisbördan på den som gör påståendet.

    Gilla

    • Daniel Sonesson skriver:

      Du måste jämföra mot den globala ekonomin. Du kan inte jämföra den högkonjunktur gentemot den globala finanskris som regeringen reinfeldt bemött. Se på wef’s global competition index så ser du hur väl r nuvarande regering navigerat ekonomin.

      Gilla

    • 7ster skriver:

      Nu kanske du bör ta med i beräkningarna att vi genomgår en av de största internationella kriserna sedan 1929 och trots det har en positiv utveckling.

      Gilla

  27. Myt 4: Det innebär de facto en straffbeskattning när man sänker skatten för en grupp men inte för en annan. En person som arbetar kommer exempelvis att få höjd skatt om hen blir sjuk eller tar ut föräldrapenning för att stanna hemma med sitt barn. En 65-åring får höjd skatt när hen går i pension, trots att pensionspengarna är ”uppskjuten lön”, d.v.s. löneutrymme som man avstått under sitt arbetsliv för att sedan kunna få det efter pension.

    För övrigt har Försäkringskassan konstaterat att fusket med socialförsäkringar ligger på knappt 1%. Så den delen av argumentet blir rätt mjäkig.

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Nej, jag får det sämre om min situation försämras inte om någon annan får det bättre.
      Däremot är vi helt överens om att pension är uppskjuten lön och att skatten bör vara den samma för löntagare som pensionärer. Pensionärerna har ju också fått en ordentlig skattesänkning, men det bör vara samma.

      Så försäkringskassan säger att fusket är 1%. Då måste de alltså vara 100% säkra på att ha upptäckt samtliga fuskare, annars är det ju svårt och komma med en sådan siffra. Sedan vet jag inte om man ska lyssna på försäkringskassan i detta ärende. jag hade gärna hört från en mer neutral part.

      Gilla

  28. Myt 5: Det är förvisso sant att jobbskatteavdraget är ett statligt avdrag. Det stämmer dock också att Alliansregeringen har raserat A-kassan, som är en statlig utgift, med resultatet att antalet som är beroende av socialbidrag ökat kraftigt (DN 3/3 2010.) Socialbidrag är en kommunal utgift. Det råder alltså inga tvivel om att staten flyttar kostnader från staten till kommunerna för att finansiera sina skattesänkningar, och kommunerna får som följd dra ner på sin service.

    I detta stycke kommer också den klassiska högerideologin fram. ”Privat sektor skapar pengar” medan ”offentlig sektor kostar pengar”. Det är ju till att börja med falskt i sak. Pengar skapas av riksbanken/riksgälden och andra länders motsvarigheter. Det finns även offentligt ägda företag med verksamheter utomlands som därigenom bidrar till exportnettot, och därmed tillför pengar till den svenska ekonomin. Så att dra en sådan gräns är helt enkelt inte riktigt.

    Men sedan är det också en väldigt konstig syn på ekonomi. Syftet med ekonomin måste väl ändå vara att tjäna människan? Att underlätta byte av varor och tjänster? Ifall vi har ett system där det ”kostar pengar” att rädda livet på en cancerpatient, men ”skapar pengar” att stödja gerillakrig för att utvinna olja, så kanske vi ska fundera över om det är ett rimligt system?

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Att de ”raserat A-kassan” får stå för dig. Man provade en differentierad A-kassa, det var inte bra, de byter nu tillbaka.

      Du skriver ”Det är ju till att börja med falskt i sak. Pengar skapas av riksbanken/riksgälden”. Nu spelar du ju dum. Du förstår väl att jag menar värdet, inte papperslapparna.

      Ekonomi och pengar är inte skapat i ett syfte. Det är mer att likna vid en naturlag som utvecklats av sig själv. Alla värderar varandras arbete och när säljare och köpare är överens blir det affär. Säg att du vill ha ditt staket målat och jag behöver mat så vi tycker att det är värt 10 hönor och byter. Sedan behöver jag kläder så jag byter två hönor mot ett par byxor hos skräddaren etc. Det är dock opraktiskt att bedriva handel med hönor och annat, därför införde man skuldsedlar, d.v.s.”jag lovar att ge dig 10 hönor”. Dessa kan man sedan byta med andra och den sista i kedjan kunde sedan hämta ut hönorna. Men eftersom det sällan fanns någon ”sista i kedjan” införde man pengar. Vad som kostar eller skapar pengar är alltså inte en moralfråga utan fakta. Det är som att säga att man tycker att man bör fundera kring om tyngdkraft är rimligt eftersom den får plan att störta. Tyngdkraft har uppstått av sig själv på grund av den värld vi lever i, inte för att det ska vara säkert att flyga.

      Gilla

      • Mikael skriver:

        Nej, det är en konstruerad lag som är ett mänskligt påfund och ej av naturen given. För att ”naturlagen” ska fungera så behöver du kompletterande lagar som reglerar vårt byte. Förutsatt att jag är skräddare och du säljer höns behöver du för det första se till att jag inte slår dig medvetslös och tar dina hönor, hotar att bränna ner ditt hus om du inte ger mig dina hönor eller smyger mig in i ditt hus och tar dina hönor på natten. Sedan behöver du lagar som hindrar mig att gå ihop med andra skräddare för att tillsammans höja byxpriset, köpa upp alla byxor för att ta ut ockerpriser av dig när du är i byxnöd eller utnyttjar din dåliga syn genom att skriva en pytteliten klausul i vårt köpesavtal som ger mig rätten att ta tillbaka mina byxor när jag så känner för det. Du behöver också lagar som reglerar vems höns det är och vem pengarna tillfaller förutsatt att hönsen producerats i ett samarbete mellan fler än två människor. Etc. Etc.

        Gilla

        • 7ster skriver:

          Ja och nej. Du tänker i grunden rätt, men för det första påverkar ju det du skriver nu inte ämnet. Du pekar egentligen bara ut att det är fel att kalla det en naturlag och att man bör använda ett annat ord. Sedan har du inte tänkt på att alla inte står på samma grund som du. Exempelvis anser jag och i stort sett alla andra liberaler att det finns en naturrätt eller s.k. naturliga rättigheter. Dessa kan inte förändras av stater eller lagar utan finns alltid (precis som naturlagar, där fick jag in ordet igen). De tre naturliga rättigheterna är rätten till sitt liv, frihet och egendom. Det är inte heller så att staten är den enda garanten för dessa rättigheter. T.ex. tror Anarkokapitalister inte på monopol inom något, inte ens våldsmonopol. Läs gärna om detta på wikipedia eller liknande (men jag vill inte ha en diskussion rörande hur bra/dålig Anarkokapitalismen är/fungerar eftersom A. inlägget inte handlar om det. B. Jag inte är anarkokapitalist).

          Gilla

      • Mikael skriver:

        Nämn gärna andra fysiska lagar som är beroende av mänskliga institutioner för att fungera. Tyngdkraften, som du använder som jämförelse, kräver inte polisiärt arbete för att upprätthållas och mänskliga lagar för att regleras. Marknaden är en artificiell och skapad tingest som varierar till följd av de förutsättningar du ger den.

        Absolut att det är off topic men definitivt viktigt, viktigare än mycket annat här. Att kalla marknadskrafterna för naturlagar är att befästa en bild av dem som oföränderliga och är ett sätt att skapa legitimitet för en strävan mot en viss typ av ekonomisk utveckling i sken av att det är en given ordning. Ekonomer överlag borde se över sin hubris, visa lite ödmjukhet och med mössan i hand erkänna att de inte vet så mycket alls om hur verkligheten fungerar. I synnerhet när de just blivit tagna med byxorna nere inför en världsomspännande ekonomisk kris.

        Sen blandar du ihop marknadskrafter med rättigheter. Marknadskrafter är inte naturlagar av ovan nämnda skäl. Rättigheter är inte heller naturlagar utan godtyckliga verbala koncept med arbiträra innehåll som människor kan hålla med om eller inte. Om du anser dig ha rätten att stjäla en bit av allmänningen och kalla det för ”egendom” så kan jag anse mig ha rätten att ta tillbaka den med våld. Det som avgör vår dispyt är vilken förklaringsmodell som samhället och och den lagstiftande apparaten för tillfället stödjer. Det är en fråga om legitimitet och makt, och inget annat.

        Gilla

        • 7ster skriver:

          Jag håller med dig om att ekonomer inte ”vet så mycket om hur verkligheten fungerar” helt enkelt eftersom det inte är möjligt. Det är lite som att förutspå vädret. Vissa saker kan man se de stora dragen av, men när man i detalj vill förutse eller styra så handlar det om gissningar där det oftast blir fel. Det går att förutse vissa tendenser, men i övrigt går ekonomier inte att styra särskilt mycket, mest beroende på att det inte går att samla på sig så mycket information som man behöver för att göra det och att allt man gör får oförutsedda effekter som ger ringar på vattnet. Ju mer man mixtrar och försöker styra ekonomin desto sämre brukar det bli vilket vi kan se på i alla kommuniststater som existerat och de som gått åt det hållet.
          Läs gärna om ”den österrikiska skolan”.

          Rörande rättigheter så håller jag inte alls med dig. Lagar är något man kan diskutera, upprätta och som skiljer sig åt mellan länder.
          Naturliga rättigheter däremot är statiska negativa rättigheter. Om alla andra människor i hela världen anser att de har rätt att hugga huvudet av dig och skriver in det i sina grundlagar så har det laglig rätt att göra så, men de bryter mot dina rättigheter. Negativa rättigheter kräver inte att någon annan får en skyldighet att göra något aktivt.
          ”Rätten till arbete” är m.a.o. inte en negativ rättighet eftersom den kräver att någon måste ordna fram det jobbet. Jag skulle därför hellre vilja kalla det ”önskvärt”
          ”Rätten till mat och vatten” är inte heller en negativ rättighet eftersom den kräver att någon måste ordna fram detta. jag skulle därför kalla det ”en nödvändighet”. Det brukar göra folk arga och fråga hur man kan vara så kallsinnig. det handlar dock inte om det. Jag anser att om någon riskerar att dö bör alla göra sitt absoluta yttersta för att förhindra detta, men rättigheter har inget med hur viktigt man tycker något är att göra. Saker och ting byter inte skepnad för att de är viktiga.

          Rätten till sitt liv frihet och egendom är däremot negativa rättigheter eftersom det inte kräver något annat av någon än att lämna andra personer i fred

          Rättigheter är inte ”lag” eller ens ”nödvändigheter”, utan just rättigheter. Att många ändå tror det beror troligen på att västvärlden försökte få in rättigheterna i FNs deklaration. Detta gillade dock inte Ryssland eftersom de bröt mot alla, så för att få dem att acceptera rättigheterna blev man tvungen att gå med på att Ryssland lade till sina egna synpunkter som de ville ha med. Av den anledningen brukar man använda ordet ”naturliga rättigheter” när det är viktigt att man förstår vad man menar.

          Det finns hur mycket som helst om detta att skriva och diskutera, men det är en helt annan debatt som vi inte kan ta här. Det finns ett flertal bloggar och artiklar på nätet som redogör för, och härleder de naturliga rättigheterna. Ta gärna en titt.

          Gilla

      • Peter Adler skriver:

        Svar till Mikael 25 september, 2013 kl. 23:26
        ”Sedan behöver du lagar som hindrar mig att gå ihop med andra skräddare för att tillsammans höja byxpriset, köpa upp alla byxor för att ta ut ockerpriser av dig när du är i byxnöd” – Tveksamt. Vad du framför allt behöver är lagar som förbjuder någon att med våld hindra mej från att starta ny byxtillverkning (dvs. lagarna ska till exempel inte stadfästa att du får bara vara skräddare om du tagits upp i skräddarskrået). Dvs. du behöver frihet.
        ”eller utnyttjar din dåliga syn genom att skriva en pytteliten klausul i vårt köpesavtal som ger mig rätten att ta tillbaka mina byxor när jag så känner för det.” – nja, eller du behöver informationsfrihet för att inte någon ska kunna hindra mej från att tala om vilka sjuka affärsmetoder du har. Dvs. du behöver frihet.
        ”Du behöver också lagar som reglerar vems höns det är och vem pengarna tillfaller förutsatt att hönsen producerats i ett samarbete mellan fler än två människor.”. nej, du behöver avtalsfrihet.

        Gilla

  29. Myt 6: Det stämmer i sak att jobbskatteavdraget inte ökar efter en viss summa, d.v.s. att man inte får högre avdrag även om man tjänar mer än ca 28-30 000 kr. Det är dock inte den enda reformen som Alliansen har gjort av inkomstskatterna. Man har också höjt brytpunkten för statlig skatt kraftigt. Tillsammans har det för mig (35 000 kr / mån) inneburit en sänkning på ca 4000 kr. För min mamma (18600 kr / mån) har det inneburit en sänkning på ca 1600 kr. Jag har alltså fått en större procentuell sänkning (och då bortser vi från alla andra sänkningar jag fått i egenskap av egenföretagare – en total genomgång finns på http://politik.richardolsson.se/2013/01/reinfeldt-mamma-och-jag/.)

    Sedan är det svårt att prata om ”låg- och medelinkomsttagare” utan att definiera vilka det är. Bloggaren nämner gränsen 28 000 kr. Ifall man tjänar 28 000 kr så innebär det en större inkomst än för 75% av Sveriges inkomsttagare (SCB Inkomstfördelningsundersökning.) Det tycker jag är en höginkomsttagare, även om det kan komma som en överraskning för många av oss i medelklassen som tyvärr mest umgås med andra inom medelklassen.

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Vi har ett system där alla inte betalar samma skatt, utan där man betalar samma del av sina inkomster. Det betyder att man betalar lite om man tjänar lite och mycket om man tjänar mycket, men ändå samma del. Min åsikt är att den statliga skatten är vansinnig eftersom den förstör detta. Jag kan nog inte komma på en annan skatt som är så meningslös, kontraproduktiv, och där flest ekonomer är överens om att den är skadlig.

      Enligt ekonomifakta har vi högst marginalskatter i världen (med undantag för Aruba i västindien) http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skatt-pa-arbete/Marginalskatt/
      Att regeringen höjer brytpunkten något är otroligt tråkigt. den borde tas bort helt så fort det bara går.

      Gilla

  30. Myt 7: Ja, en undersköterska har fått motsvarande en månadslön extra om året. Hon har dock också fått höjd A-kasseavgift och fackavgift, sänkt högkostnadsskydd och av allt att döma, inklusive Borgs egna beräkningar, sänkt löneutveckling. Min mamma, återigen, har fått ca 250 kr netto per månad när man räknar bort denna typ av effekter av regeringens politik. Som jag nämnde i en tidigare kommentar finns det en genomgång av detta på min blogg: http://politik.richardolsson.se/2013/01/reinfeldt-mamma-och-jag/

    Gilla

  31. Myt 8: Detta är inte en myt. Det är ett påstående. Jag tycker också att låginkomsttagare ska ha mer i månaden. Men som vi redan avhandlat (svar på myt 6 samt 4 ovan) så är det inte främst de som verkligen behöver det som fått mer över.

    Gilla

    • Daniel Sonesson skriver:

      Låginkomsttagare har fått mer pengar i plånboken genom avdraget.

      Gilla

    • Patrik Nilsson skriver:

      ”Men som vi redan avhandlat” precis som du sitter inne med sanningen… Samma retorik vi brukar höra från de med ”den rätta läran”. Andra här försöker föra en intressant dialog och kanske lära sig något. Du kan ju ställa dig frågan varför S inte tänker ta bort jobbskatteavdraget även om de får makten. Jag skulle tro att de vet att det fungerar men som alla politiker så verkar man inte få hålla med eller tycka att motståndaren har gjort något bra, därför sågar man allt som föreslås. Tänk om de kunde samarbeta om fler frågor; hur skulle det se ut då?

      Gilla

  32. Myt 9: Ännu en gång inte en myt utan ett påstående. Har aldrig hört någon säga så. Däremot så stämmer det ju att man inom olika ideologier har olika syn på fördelningspolitik. Jag ser på fördelningspolitik som något fint, som håller samman oss i det kollektiv som samhället faktiskt är.

    I en familj delar man på pengarna, och det gör vi i vårt samhälle också. Det har gjort att vi under många decennier kunnat bygga upp ett land som varit relativt väl sammanhållet med låg brottslighet, förhållandevis jämlik skola och dylikt.

    Det är tydligt att det nu håller på att förändras åt fel håll, och det är naivt att tro att det inte är ett resultat av förändringarna i hållningen till fördelningspolitik, vilket exempelvis visas av Wilkinson och Picketts metastudier som redovisas i boken Jämlikhetsanden (The Spirit Level.)

    Gilla

    • Daniel Sonesson skriver:

      Fördelning är bra men du måste ha incitament till att jobba mer, och därmed bidra mer. Alla människor får sedan välja hur mycket de kan tänka sig att göra för det. Man kan inte tro att samma insats kommer produceras om du sätter fördelning till 100% antingen får man köra en planekonomi eller så är det en bland/marknadsekonomi och då kommer det altid finnas de som är mer målmedvetna / arbetsamma / beredda att göra uppoffringar och även (tyvärr) de med bättre förutsättningar. Antingen köper man det eller inte.

      Gilla

    • 7ster skriver:

      Varför ska man med hot om våld allmänt fördela egendom till andra? Det är en sak att man tar det som behövs för att samhället ska fungera tillfredsställande. Det är en helt annan att fördela för fördelandet skull. Vi tar det på basicnivå: Om jag ska måla ditt staket och vi kommer överens om att det är värt 10 hönor, jag tycker att det låter bra och kör igång. Efter X antal dagar är jag klar och får mina 10 hönor. Då ska någon utifrån i praktiken förklara vår överenskommelse ogiltig och ta ifrån mig 4 av hönorna och ge tillbaka till dig med motiveringen att jag annars har för många hönor. Eller kanske ge dem till någon som inte målat en droppe. Inte för att denne svälter, utan för att jag annars har för många hönor i förhållande till den som inte målat.

      Pengar är inte något man får och som ska fördelas, Det är ett resultat av en persons tid, arbete och engagemang. Jag har kanske prioriterat att måla i en vecka istället för att umgås så mycket med vänner och familj eller ägnat mig åt hobbys, medan den som fick hönor för mig prioriterat tvärt om. Det är trist när pengar reduceras till papper som delas upp istället för vad de betyder.

      Gilla

  33. Erik Johnsson skriver:

    Hej 7ster,
    Jag gillade dina 9 myter, rationellt och sakligt.
    Men jag skulle vilja att du lyfte det en nivå med att se på vad jobbskatteavdraget gör med Reallönerna. Kan du undersöka om det är så att avdraget håller nere reallönerna i Sverige?
    Sverige ligger efter på den punkten.

    Det finns enligt: http://www.svt.se/dokument-inifran/lonesankarna
    tecken på det.

    Det skulle väl egentligen vara det enda negativa som missnöjespöbeln, läs ‘upprorsmammor’, kan slå på sin trumma?

    Best
    Erik Johnsson
    Product Manager
    ASSA ABLOY

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Hej Erik,
      Tack för dina synpunkter. Jag kommer dock nog inte att fördjupa mig ytterligare i detta ämne. Det finns så mycket annat som behöver komma upp till ytan och diskuteras.

      Gilla

  34. Basse skriver:

    Reblogga detta på Basses Hörna.

    Gilla

  35. Ingenjören skriver:

    Jobbskatteavdragen har varit alldeles utmärkta för att driva på bo-bubblan i Sverige, hade detta inte sket hade bubblan förmodligen punkterats redan 2008-2010, men nu har den med konstgjord andning kunnat pumpas upp lite till. Gött för mig eftersom jag köpte en lägenhet 2005, men lite tråkigt för skattebetalarna när vi får den stora bankkrisen, men det är sas, ett snare problem.

    Gilla

  36. donalddraper skriver:

    Men är det inte sorgligt ändå att vi måste öka konsumtionen… Köpa mer H&M-kläder som små indiska barn syr och bidra mer till köttberget som slängs i soporna osv… 😦

    Gilla

    • Jessica skriver:

      Eller så slutar vi konsumera H&M-kläder och de små indiska barnen blir arbetslösa vilket potentiellt kan ge dom ÄNNU sämre levnadsvillkor eftersom skolgång inte är något som är självklart i Indien och familjens överlevnad många gånger är beroende av barnets inkomst.
      Nu säger jag inte att jag gillar skadligt barnarbete, barn ska ha kärlek och leka och enhörningar (på riktigt! enhörningar! jag tycker det!) men verkligheten är inte sån tyvärr och jag ser hellre ungen i en fabrik mot att hela familjen ska svälta.
      Vill man minska skadligt barnarbete så hjälper det inte att alla slutar handla på H&M, men du kan ju sluta med det och skänka de pengarna till UNICEF istället.
      Du skulle ju kunna argumentera att alla kan göra som du och sluta handla på H&M och skänka till UNICEF, men det är ju tyvärr så att då kommer de som jobbar på H&M att bli arbetslösa istället -> mindre skatteintäkter -> DINA barn inte kan gå i kommunalt finansierade skolor etc. Circle of consumerism!

      Gilla

  37. Daniel skriver:

    Även jag är liberal…. men..

    Jag delar inte riktigt din åsikt i frågan om jobbskatteavdraget. Det är inte en skattesänkning i ordets riktiga bemärkelse utan ett form av avdrag, vars funktion dessutom är att förhindra reallöneökningar. Det är med andra ord mer likt ett stöd till företagen mer än något annat. Hade Reinfeldt & Borg hade någon som helst stake (vilket de inte har) så hade de istället gjort riktiga och generella skattesänkningar där man faktiskt minskar skattesatsen i procent, eller än bättre införde plattskatt (drömma kan man ju alltid göra). Det andra problemet är att man har genomfört jobbskatteavdragen trots att staten faktiskt går back och tvingas låna pengar. Detta går ju helt emot alliansen mantra där tar s.k ”ansvar”. Ett tredje problem är svenska staten under både alliansen och socialdemokraterna är fruktansvärt dåliga på att faktiskt betala för de reformer (maxtaxa i barnomsorgen är ett praktexempel) man införa. Det saknas i många fall en riktig kostnadstäckning samt att anslagen till myndigheter/verksamheterna många gånger inte räknas upp i takt med kostnadsökningar. Svenska försvaret är ett annat slående praktexempel på hur styrande totalt missköt verksamheten (även sjukvården kan räknas in här).

    Vad jag istället vill se från regeringen är konkreta förslag på hur man ska komma till rätta med den växande lånebubblan i landet. Amorteringskrav och ett successivt slopande av ränteavdraget måste genomföras innan landet är tillbaka i samma situation som på 90-talet. En lägre inkomstskatt och skattefritt sparande är den bästa medicin för en långsiktig ekonomisk tillväxt som inte bygger på en kreditexpansion.

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Jag håller med dig om att rena skattesänkningar hade varit att föredra, men inlägget handlar inte om vad som vore bäst, utan om jobbskatteavdraget. Ur ett liberalt perspektiv tycker jag att det i alla fall är ett steg i rätt riktning att låta människor behålla mer av sin lön.

      Gilla

  38. Jörgen F skriver:

    det är ju bara att läsa på sitt skattebesked på vad man fått i jobbskatteavdrag, det står klart och tydligt och det är faktiskt en hel månadslön för de flesta. inte en hel månadslön för de som tjänar över 28.000 dvs ”de rika” som de felaktigt kallas, de ska kallas ”höginskomsttagarna” de rika är ju de som har stora förmögenheter. oavsett vilken inkomst de har. FInns ju höginskomsttagare som är fattiga och saknar förmögenhet, sen finns det låginskomsttagare som har enorma förmögenheter. Det är skillad på inkomst och sparkapital.

    Gilla

  39. Mattias skriver:

    Bra Richard Olsson, samtliga delar av inlägget sakligt nedskjutet.
    7ster: Jag vill fråga en grej om Myt 1:
    Du fokuserar helt på skattesänkningar är bra i kristider.
    Då håller du alltså med om att de första jobbskatteavdragen, som kom i högkonjuktur, inte var bra utan enbart gjordes av ideologiska skäl?

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Jag tror att det fanns fler olika skäl. Ett av dem är att de anser att människor ska få behålla mer av sin lön, speciellt (och uppenbarligen) låg och medelinkomsttagare. Jag skulle dock inte kalla det för ideologiska skäl eftersom de precis som de flesta partier saknar ideologi. Den största anledningen var troligen att arbetslösheten inte gick ner tillräckligt ”av sig själv” och det håller inte om man vill bli omvald.

      Gilla

      • Blunt skriver:

        Varifrån får du att högern saknar ideologi? Varför alla dessa sanslösa utförsäljningar om inte av ideologiska skäl, till exempel?

        Gilla

        • 7ster skriver:

          Högern? Vilket parti menar du och vilken ideologi skulle de ha? Vidare, vad menar du med ”sanslösa” utförsäljningar? Att staten inte är bra på att sälja (Eller köpa) saker kan vi vara överens om, så ibland tar man sig för pannan med hur dåligt de lyckas. Men anledningen till att man gör sig av med statliga företag är gissningsvis ur deras perspektiv att få in pengar till stadskassan under mandatperioden. Anledningen borde vara att staten ska sätta upp regler och kontrollera, inte själva delta i spelet, det blir väldigt fel. Dessutom har det ju visat sig att stater generellt sätt inte är så bra på att driva företag (en av anledningarna är troligen samma problem som vi har med skattepengarna, d.v.s. att man det inte är egna pengar utan andras). Utöver detta kan man fundera på rimligheten i att medborgarna med tvång ska vara aktieägare i företag på gott och ont där man kan få skjuta till kapital till bolag genom skatten. Det finns ingen större anledning till att det inte skulle vara frivilligt att placera sina pengar i aktier.

          Gilla

  40. Prisma skriver:

    Intressant och bra inlägg. Ser logiken, kan inte riktigt hålla med om låginkomsttagare är den största vinnaren. En stor vinnare, men inte den störta. men i stort beskriver du på ett bra sätt.

    Något jag har funderat över är myt 4. Det ska löna sig att arbeta – helt klart logiskt! Förstår även skillnaden på ersättning för korttidssjukskrivningar. I dessa fall har en tydlig ekonomisk skillnad en klar effekt för jobbskapande och ekonomisk tillväxt. Däremot förstår jag inte riktigt hur logiken håller för de människor som är konstaterade oförmögna att arbeta. Sänkt ersättning till denna grupp leder knappast till ekonomisk tillväxt. Kan man inte snarare dra en parallell till studenter vars inkomst normalt till 90-100 % går direkt till konsumtion. Lite konfunderad över denna logik. Hoppas du kan hjälpa mig att få klarhet i det.

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Låg och medelinkomsttagare är de stora vinnarna. Vilka menar du annars skulle vara vinnarna?

      Sänkningen ger en injektion i ekonomin och stimulerar till ökat arbete bland de som kan arbeta mer. I början var dock sysselsättningen viktigast eftersom vi inte hade lågkonjunktur men hög arbetslöshet. Ett jobbskatteavdrag till de som inte kan arbeta skulle med detta som bakgrund inte vara meningsfullt.
      Vad är det för sänkt ersättning du syftar på?

      Gilla

  41. Nisse skriver:

    Jag vill inte säga att skatt är stöld, inte heller att moms är bedrägeri, men är det inte märkligt med moms? Att man måste betala skatt på redan skattade pengar? Det bedrägliga med moms ligger också i att staten gör det väldigt svårt och krångligt för individen att se hur mycket han eller hon faktiskt betalar totalt med alla olika skatter och ofrivilliga avgifter.
    Att staten beskattar mat, en väldigt dryg utgift för de som har lite pengar, känns nästan stötande. Om man tar bort momsen på nyttig mat skulle alla som köper mat få mer pengar, och de som lever knapert få relativt mest då maten utgör en större andel av deras budget. Leder sänkta skatter till mer jobb? Fler kommer i arbete när efterfrågan på arbetskraft ökar. Om Svensson springer ut och shoppar inhemska produkter och tjänster kan det kanske bli så men däremot inte om Svensson amorterar eller sparar. Det är väl därför staten lägger resurser på sådant som vägar, rot och rut avdrag?
    Att staten beskattar arbete, något som vi vill ha mer av, är inte det konstigt?

    Gilla

  42. Richard Lagberg skriver:

    …streckläste nyss hela denna debatt istället för att (lite komiskt) betala mina räkningar! Tack alla och i synnerhet 7ster och Richard Ohlsson. Jag vill inget annat än att lära mig mer om hur och varför saker och ting görs i politiken och dess effekter. Oavsett vilket så bygger hela vårt välbefinnande på att en hel del människor runt om i världen jobbar under helt andra förhållanden än vad vi gör… sen kanske de är lika lyckliga men som sagt, vissa (eg många) saker vi förutsätter oss ha rätt till är bara möjligt så länge vi har en värld utanför som har det mycket sämre än oss…

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Hej Richard, Kul att du uppskattar debatten.
      Om jag förstår dig rätt menar du att vår levandsstandard bara är möjlig genom att andra har det sämre. Detta är dock helt felaktigt. Det är vanligt att man ser ett lands eller världens ekonomi som en kaka där om någon tar en stor bit så finns det mindre kvar. Så fungerar det dock inte. En bättre liknelse är att kakan kan växa obehindrat under rätt förutsättningar.

      I fattiga länder med låg utbildning som är hyfsat stabila är det billigt att producera saker i. Lönerna är låga och timmarna långa, men de tjänar betydligt mer på produktionen än de gjorde tidigare när de t.ex. odlade grönsaker. Den låga kostnaden ger många jobb och därmed investeringar i området vilket ger bättre levnadsstandard och högre effektivitet. Av det följer att kunskapsnivåerna höjs och lönerna stiger. Till slut har de gått från u-land till I-land. Vid detta laget börjar produktionen att bli för dyr och flyttar successivt vidare till nya låglöneländer samtidigt som de gamla jobben ersätts av jobb med högre kompetenskrav.

      Såhär har det visat sig fungera i alla länder där man släpper handeln fri och det inte finns någon diktator eller liknande som sätter upp skadliga regler, tar hand om pengarna eller på annat sätt sätter systemet ur spel. Korea, Taiwan, Kina, Indien etc har alla vandrat samma väg. Tydligast blev det i Kina då Honkong blev fristående och fick fri handel. På kort tid gick man från misär till välmående, samtidigt som de på andra sidan gränsen var kvar i misären. Kina gjorde då ett experiment och öppnade upp ett par frihandelsstäder i Kina, samma sak hände då där. Man öppnade några till med samma resultat och efter det har man släppt allt mer. Bra lästips är ”Till världskapitalismens försvar” av Johan Norberg. Den är väldigt intressant, tydlig och logisk och inte allt för lång 😉 Det är en sådan bok som alla bör ha läst.

      Gilla

      • Richard Lagberg skriver:

        Tack för utförligt svar! Jag har redan läst stora delar av den och kan till viss del finna fullt vettiga argument men det här med tillväxt utan extremt stor miljöhänsyn (och etikhänsyn) gör denna debatt ganska urvattnad enligt mig, oavsett att du och andra har grymt välskrivna argument och bra källor… Alla skattepengar vi får in från exempelvis tobaksindustrin (för att ta ett övertydligt exempel) är ju egentligen ganska oönskade pengar eftersom alla de människor som arbetar inom denna bransch borde vara någon annanstans och göra riktig nytta. Tänk alla åkrar som går åt för att brygga på tok för mycket öl osv, osv,…

        Gilla

        • 7ster skriver:

          Det här med miljön kan man skriva ett väldigt stort blogginlägg om. Jag har valt att inte fokusera på den aspekten här, kanske senare.
          Sedan ska man ju vara medveten om att inte alla har samma uppfattning om vad som är bra och dåligt. Du utgår ifrån att t.ex. tobak är något negativt. Ja visst är tobak är skadligt för hälsan, men det är även alkohol, fett, socker och rätt mycket annat. Vissa föredrar att minimera dessa skadliga saker då de vill ha ett friskt och långt liv. Andra ser ingen poäng med ett långt liv om de inte får njuta av det och väljer hellre ett kortare och (enligt dem) njutningsfullt liv. Vissa försöker att leva hyfsat nyttigt men unnar sig någon last. Vad man väljer är upp till varje person och man bör kanske inte säga att deras val inte ska existera.

          Gilla

  43. Anton skriver:

    I relation till hur mycket tid du lägger på att läsa och kommentera olika kommentarer borde du rimligtvis ha tid att hitta forskning som stöder att skattesänkningar leder till att fler personer får ett jobb. Norge som låtit bli skattesänkningar senaste åtta åren har t.ex. en lägre arbetslöshet sen 2006 till skillnad från Sverige som har högre. Visst leder skattesänkningar till ökad konsumtion men att de är ”självfinansierade” så att staten till och med går plus och har mer pengar till skola vård omsorg är skitsnack. Som du själv skriver är effekten av jobbskatteavdragen avtagande och det 5:e är inte enligt några beräkningar självfinansierat. Det 5:e jobbskatteavdraget skulle lanseras redan 2011 men blev uppskutet eftersom regeringen Reinfeldt skulle vara ”ansvarfulla med de offentliga finanserna”. Om skattesäkningen hade lett till ökade inkomster för staten hade de ju lanserat de redan då.

    Norden har de högsta skatterna i världen och vi är också enligt i princip alla mätningar vad gäller total livskvalitet (Upplevd hälsa, lycka, trygghet, frihet, livslängs, självmord osv) bäst i världen.

    Du pratar om vikten av att nyansera men ditt inlägg är ju till 100% för skattesänkningar. Sen lägger du fram det klassiska argumentet som man hör överallt att ”Skolan är inte bra men det är för att pengarna inte används mer effektivt”. Lösningen är förmodligen inte mindre resurser.

    Det femte jobbskatteavdraget skulle ju enligt reinfeldt själv ge mest till de lågavlönade. Alltså de som tjänar under 36.000. Med andra ord är måste det ju röra sig om kommunal inkomstskatt eller?

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Nu var det inte tänkt att jag skulle lägga så här mycket tid på att kommentera. Normalt har jag inte så många kommentarer och har inga problem att svara läsare. Nu drog det iväg ordentligt och jag vill inte lämna läsare utan svar. Det är dessutom ganska roligt.

      Så länge man har pengar som strömmar in vad man än gör och vad omvärlden än gör eller vad som händer med ekonomin så brukar man klara sig ganska bra. Norge har precis som flera andra länder t.ex. i mellanöstern sin olja. Ett flertal av dessa länder skulle vara u-länder istället för galet rika utan oljan. Som lite extra krydda på moset är Norge ganska isolerat i och med att det inte är med i någon tullunion eller valutasamarbete (det sistnämnda gäller även Sverige) vilken ger en gynnsam mix i kristider.

      Ja, mitt inlägg är (i alla fall nära inpå) 100% för skattsänkningar. Man kan nyansera genom att ge en bild som är motsatt den som annars hörs överallt. Man behöver inte vara opartisk. Att det är ett klassiskt argument kanske beror på att det är riktigt. Men effektivitetsproblemet är inte hela förklaringen.

      Jag är lite skeptisk till ”vem är lyckligast”-undersökningar eftersom de baserar den på bl.a BNP, förväntad livslängd och enkätsvar om hur man upplever områden. Hur stor BNP är säger inget om vart pengarna hamnar och hur de används. det går inte att mäta lycka och enkätsvaren kan bero väldigt mycket på kulturella skillnader och hur man tror att det är i sitt eget land jämfört med andras. (vi i Sverige tror ju att vi är bäst på allt). Långt ifrån allt är kopplat till skatt och ännu mindre till en viss skattesats.

      När det gäller sjukvård är vi på plats 23 (Källa: WHO: http://www.photius.com/rankings/healthranks.html)
      När det gäller t.ex. skola är vi på plats 21 av de 34 OECD-länderna mellan ryssland och Tjeckien. (Källa: http://blog.svd.se/ledarbloggen/2012/11/27/svenska-skolsystemet-21a-i-varlden/)
      När det gäller skatter är vi nummer 2 (Källa: http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skattetryck/Skattetryck-i-Sverige-och-internationellt/).

      Gilla

      • Anton skriver:

        Att vi skulle ha en skola som är likvärdig med den i Ryssland har jag VÄLDIGT svårt att tro på. Kanske om man endast mäter från PISA mätningar men jag tror skolan lär ut mycket mer än de hårda värdena.

        Håller verkligen inte med om att bilden som ges över allt annars skulle vara att skatt är bra, utan tycker ditt inlägg sammanfattar i princip alla inom näringslivets som skyller sina svårigheter att vara mer framgångsrika på höga skatter.

        Du säger att det inte går att mäta lycka. Råkar vara väldigt påläst inom lyckoforskning och det du hävdar är fel. Man kan på en rad olika sätt mäta lycka, man har till och med sätt att enkätsvaren korrelerar med hjärnaktivitet (så att de som uppger att de ät lyckliga t.ex. har relativt högre aktivitet i vänstra delen av pannloben än den högra). Och om man inte ska fråga människor vad de subjektivt tycker om deras liv är det i så fall omöjligt att mäta ett lands utveckling och hur det är att bo där. Tror du kan hålla med om att BNP på alla sätt är ett långt sämre mått. Och självklaart är inte skattesatsen, alltså hur stor del av ekonomin som man styr mot det som du kallar ”sociala världen”, helt avgörande för hur ett land fungerar men personligen, i motsats från dig verkar det som, tror jag det är en starkt bidragande orsak till att Nordens länder räknad som de bästa länderna att leva i världen.

        Gilla

  44. Patrik skriver:

    Du skriver att de som tjänar över 28000 inte får en krona mer än de som tjänar under, men stämmer det? Även om andelen är större för låginkomsttagare är väl det absoluta talet högre för höginkomsttagare?

    Gilla

  45. 7ster skriver:

    Ja, ungefär 28 000 kr. Titta gärna här så ser du ett diagram över det: http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skatt-pa-arbete/Jobbskatteavdraget/
    Ja det är ju inte så att en låginkomsttagare är helt skattebefriad. Alla får helt enkelt avdrag men det sker bara till en viss gräns vilket innebär att en höginkomsttagare får procentuellt betydligt mindre och i reda kronor inte en enda mer än en medelinkomsttagare.

    Gilla

  46. Thomas Svensson skriver:

    Dina punkter handlar framförallt om att öka konsumtionen. Att det ska vara så svårt att begripa att den enda möjliga väg för att dämpa klimathot och andra miljöeffekter är att minska konsumtionen. J

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Ja, det är nog svårt att begripa eftersom det troligtvis inte är sant. Du kan dra ner konsumtionen tills folk dör av svält överallt. Utan utveckling ingen lösning, utan konsumtion ingen utveckling. Läs föregående svar.

      Gilla

      • Patrik Nilsson skriver:

        ”utan konsumtion ingen utveckling” – frågan är vad utveckling är? Med dagens sätt att tänka har du ju helt rätt men som Einstein sa, ”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka”… Ska vi lösa utmaningen med konsumtionssamhället och samtidigt göra så allt inte faller ihop, ja då behöver vi tänka till. Det kommer att lösas, eller måste lösas, på ett eller annat sätt men priset kan komma att bli krig och elände över stora delen av världen. Filmen waterworld var kass men kanske fanns där en tanke med den rörande framtiden. Nej, jag är ingen domedagsprofet men öppnar vi ögonen så ser det inte så ljust ut. Gamification kanske är en lösning http://www.ted.com/talks/jane_mcgonigal_gaming_can_make_a_better_world.html 🙂

        Gilla

  47. David Näsvik skriver:

    Du glömmer en sak på 3:an tycker jag. Lägre skattetryck gör att man jobbar mer, på så sätt kommer mer pengar in. Mig med många kollegor jobbar 80% för att man ändå skattar 57% på de den delen man inte jobbar. Man är ganska svårövertalad att börja jobba 100% när man ändå skattar bort mer än hälften…. Inser samtidigt att jag är privilegierad som kan jobba 80%, men min poäng är fortfarande att med nuvarande skattetryck så har jag svårt och se varför jag skall jobba 100%.

    Gilla

    • Anette skriver:

      Jag resonerar som David. För att jag ska ”offra” min tid på att arbeta så ska det vara värt pengarna för det är inte så att jag ogillar att vara ledig även om jag tycker det är helt ok att arbeta. Att få löneökning känns numera rätt ointressant eftersom CSN ska ha sin procentuella andel (jag tillhör det gamla systemet) och staten tar mer än hälften så självklart är det i dagsläget mycket mer värt för mig att jobba mindre. Tyvärr så har jag ett sådant yrke där det råder brist på arbetskraft så det är tyvärr inte så att jag bidrar till att någon annan anställs för att jobba de procent som jag går ner i arbetstid.

      Gilla

  48. Fredrik Persson skriver:

    ”Alla betydande finansiella experter är eniga och det har gjorts omfattande studier som alla är samstämmiga i att skattesänkningar leder till högre konsumtion och fler jobb.”

    Institutet för näringslivsforskning verkar vara av en annan uppfattning:

    ”Det är nu fem år sedan jobbskatteavdraget infördes − en omfattande reform som är en av regeringens huvudsakliga åtgärder för att öka sysselsättningen. Vi har försökt att utvärdera om avdraget faktiskt har ökat sysselsättningen, genom att utnyttja det faktum att olika personer fick olika stora jobbskatteavdrag beroende på boendekommun och inkomstnivå. Vår sammantagna bedömning är att resultaten inte på ett trovärdigt sätt kan tolkas som effekter av jobbskatteavdraget.”
    Källa: http://www.ifn.se/publikationer/publicerade-artiklar-pa-svenska/2012/2012-23

    Gilla

    • 7ster skriver:

      IFN kan inte säga något om effekterna av jobbskatteavdraget med den metodik som de använder, vilket inte är så konstigt. Som jag tidigare nämnt ger skattesänkningar effekt på hela samhället, och det är därför svårt att titta på individnivå. För det andra vet man hur det ser ut, men det är ytterst svårt att veta hur det hade sett ut om man inte infört avdraget. Ett sätt att titta på resultaten från många skattesänkningar i många olika länder och se vad det är som sticker ut. Detta är gjort och där är man tämligen överens. Vill man titta på effekterna i endast ett land blir det svårare, men Finansdsepartementets utredning är ju rätt massiv och där kan man se en tydlig koppling: http://www.regeringen.se/download/a3e45765.pdf?major=1&minor=190590&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment

      Gilla

  49. Sebastian skriver:

    Hej,

    Ytterligare en bristfällig analys av det svenska samhället.
    Vilka områden vill vi lyfta fram som väl fungerande i det svenska samhället idag?

    – Skolan?
    – Vården?
    – Antalet människor i arbete?
    – Etik/Moral?
    – Rätten till personlig integritet?
    – Solidaritet för den svaga människan på gatan?

    Inte helt oviktiga delar av ett samhälle tror jag dom flesta håller med om. Så efter alla dessa skatteavdrag kan vi peka på att Sverige står EKONOMISKT starkt jämfört med andra länder i Europa.

    För mig är ett samhälle betydligt mer komplext än att det kan beskrivas med denna enkla intäkt- och utgiftsmodell.

    /Sebastian

    Gilla

  50. Marianne skriver:

    Vilken härlig blogg!! Bra och enkelt förklarat!
    Dock så tycker jag att fler skatter borde sänkas! Tex skatten vid husförsäljning -den är ju skyhög! Varför i helskotta ska staten ta så mycket pengar för att man lyckas göra en så bra affär? Om man fick behålla mer av vinsten så skulle (iaf jag) spendera mer pengar på arbetskraft!
    Skulle du våga dig på en blogg om det infekterade ämnet invandringen?
    Som sagt!! Bra skrivet!!

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Tackar. Invandringsfrågan är rätt het ändå och det finns flera duktiga debattörer som kan mer än mig i frågan så jag tror att det är bättre om jag koncentrerar mig på annat. Men jag har behandlat det lite tidigare: https://7ster.wordpress.com/2012/11/15/sd-invandrarna-flyktingpolitiken/

      Gilla

    • Ollin skriver:

      Håller med om att försäljningsskatten för bostäder drabbar vanliga personer hårt. Med lite historia i ryggen så ser man dock snart varför man inte bara kan ta bort den rent av. ”Bostadsbubblan” på nittiotalet var helt vansinnig där man lånade pengar på ett skjuls förmodade värde för att investera i ett annat skjuls förmodade värdestegring och så vidare, tills ett ruckel på landsbygden förmodades vara värt ungefär motsvarande en fyra på Strandvägen i dagens pengar (eller i alla fall skulle kunna bli värt det). Försäljningsskatten stoppade effektivt den karusellen men tyvärr för sent. Skatten borde avvecklas men man måste vara försiktig så vi inte hamnar i samma cirkus igen.

      Gilla

  51. Sune skriver:

    For sure!
    Med dina argument kan du säkert få pol. Pot att verka rationell

    Gilla

  52. Oscar Bengtsson skriver:

    Bra, sakliga argument som är lätta att förstå. Hoppas på fortsatt bra innehåll!

    Gilla

  53. Benny skriver:

    Härlig läsning!! Du har precis lyckats göra något som inget av det övriga journalist-sverige och större medier vågat. Att på ett enkelt sätt förklara vart pengar genereras och spenderas samt säga att ett skevt system inte per automatik blir bättre om man pyntar in mer pengar i det.

    Ser fram emot kommande bloggningar!

    Gilla

  54. Mathias skriver:

    Så om man ska se det logisk så skulle vi alla tjäna som fan på att ha 1% i skatt ?

    Gilla

    • Peter Adler skriver:

      Det finns väl balans i allt! Ju lägre skatten är, desto mindre samhällsekonomisk skada gör den.

      Gilla

      • Peter Adler skriver:

        Däremot måste man förutsätta att halva skatten gör mer än halva nyttan – man måste ju anta/hoppas att politikerna använder sina första skattekronor till det allra viktigaste!

        Gilla

    • 7ster skriver:

      Ja, ur ett rent ekonomiskt perspektiv, men det kan bli svårt att finansiera den offentliga sektorn. Även om ekonomin skulle gå som tåget, arbetslöshet vore ett minne blott och folk har rikligt med pengar vilket genererar en stor skattebas så skulle gissar jag att den enorma skattebasen inte skulle väga upp för den låga skattesatsen (om du nu pratar om att sänka den totala skatten till 1% och inte bara inkomstskatten). Om vi vänder på det och lägger skattesatsen på 99% så skulle den vara väldigt stor, men skattebasen skulle också vara minimal så det skulle inte heller kunna finansiera den offentliga sektorn.

      Som jag nämnt tidigare är i stort sett alla större ekonomer överens om att skatt kan ligga för högt och att i sådana högskatteländer ger sänkningar positiva effekter. Det man däremot inte är överens om är vilken som är den optimala nivån.
      Det krävs förstås mer information än så, men följande kanske ger en indikation på vilken sida strecket vi är:
      Vi har de näst högsta skatterna (Källa: http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skattetryck/Skattetryck-i-Sverige-och-internationellt/) trots att vi hamnar på plats 23 när det gäller sjukvård (Källa: WHO: http://www.photius.com/rankings/healthranks.html)
      och plats 21 av de 34 OECD-länderna när det gäller skola. (Källa: http://blog.svd.se/ledarbloggen/2012/11/27/svenska-skolsystemet-21a-i-varlden/)

      Gilla

  55. Green G skriver:

    Ursäkta, men nästan inget av det du skriver om själva samhällsekonomin stämmer ju?
    1) Jobbskatteavdraget är en unik skattesänkning då den endast riktar in sig till de som jobbar, och inte andra former av inkomst (till exempel pension).
    2) Det är sant att skattesänkningar ger fler arbeten, allt annat lika. Det gör även offentliga satsningar, allt annat lika. Det finns däremot absolut ingen konsensus om att skattesänkningar är bättre än ökade offentliga utgifter, bara att ökad omsättning i kristid leder till (kortsiktig) tillväxt, även kallat Keynesianism.
    3) Återigen ett delvis förljuget argument, då du inte tar upp alternativkostnaden, vad hade kunnat göras för pengarna istället. Om du istället menade att skattesänkningar alltid är självfinansierande så är det bara gammalt hederligt fel, det är bara att kika på USA:s statsbudget
    4) Det är gör det absolut dyrare att vara arbetslös eller sjuk, då anställd är normen och numera leder sjukdom och arbetslöshet till större inkomstbortfall. Det bör även påpekas att de första jobbskatteavdragen finansierades med sänkt A-kassa
    5) Är bara dravel. Exempel:
    ”Det man måste komma ihåg är att den privata sektorn finansierar den offentliga sektorn i och med att den privata genererar skattepengar medan den offentliga gör av med skattepengar. Vi har idag en enorm offentlig sektor och tillsammans med pensionärer, barn, arbetslösa och sjuka betyder det att en liten minoritet försörjer en stor majoritet. Det är inte hållbart i längden. Det enda sättet att få det att fungera är att få fler i arbete och minska den ofantliga offentliga sektorn.”
    Det där stämmer inte riktigt, det du glömmer är att det är staten som även skapar pengarna. Stat och näringsliv bidrar båda aktivt till ett lands välstånd, staten är inte bara dödvikt vilket du försöker antyda. Offentliga sjukhus, skolor, universitet, infrastruktur etc etc skapar enormt mervärde för samhället och att allt detta utförs vinstdrivande och privat i flera länder. Jobb slutar inte magiskt fylla en roll bara för att det görs i offentlig regi.

    Gilla

    • 7ster skriver:

      1: Även pensionärer har fått skattesänkningar. Man har valt att fokusera skattesänkningarna på de som arbetar för att få fler arbetade timmar, mer ”unikt” än så är det inte.
      2. Ökad konsumtion betyder att man får en uppåtgående spiral av växande konsumentföretag, och som en följd även till underleverantörer där varor och tjänster förädlas och får ett högre värde genom leden, det ger fler anställda i dessa bolag etc samt då mer i moms sociala avgifter, inkomstskatt etc som bl.a. kan gå till den offentliga sektorn, (som jag redogjort för flera gånger i andra svar), Om vi istället pumpar in pengar rakt in i den offentliga sektorn så uteblir mycket av effekten då pengarna används istället för att investeras. T.ex. betalas den som är anställd i offentlig sektor med skattepengar och man kan därmed se offentligt anställda som att de inte betalar skatt, de har bara en lägre lön. detta eftersom pengarna och skatten bara existerar på pappret. De som utnyttjar den offentliga sektorn är ”kunder som inte betalar”. Kostnaden tas från skatten, men intäkterna blir inte högre för att det görs investeringar, att kunden blir nöjd, genom att ta marknadsandelar eller liknande. etc. Därmed genereras inga pengar annat än indirekt.
      3: Fullständigt ojämförbart. Ska jag jämföra deras kostnader för försvarsmakt eller deras system med separata stater med vårt tycker du?
      4. ”Större inkomstbortfall”. Vad du i praktiken säger är att du föredrar att tjäna mindre när du arbetar i händelse av att du skulle bli arbetslös då du tjänar ännu mindre. Det känns som ett väldigt märkligt resonemang. Borde man inte vilja tjäna mer när man jobbar i händelse av att man blir arbetslös så att man har möjlighet att lägga undan lite pengar.
      5. Nej, jag har aldrig sagt att staten ”bara är dödvikt”. Däremot genererar den inte något större pengavärde annat än indirekt, men den kostar enormt mycket. Syftet med staten är dock inte att den ska generera pengar ( det har vi näringslivet till). Syftet är att den istället ska generera ett socialt värde. Privata sektorn drar in pengar till människors försörjning och till offentliga sektorn som i sin tur omvandlar pengarna till ett socialt värde.

      Gilla

  56. Anders Ström skriver:

    Hej! Jag har två frågor angående ditt inlägg:
    1. Du säger att sänkta skatter leder till ökad konsumtion. Hur hänger det ihop? Om staten tar in pengarna som skatter, så kommer de ju att användas till 100%, till exempel genom att anställa människor i offentlig verksamhet och genom att köpa varor och tjänster från privata aktörer. Om pengarna istället stannar i privat ägo, kommer en större andel av dem att sparas, särskilt som skatterna i större utsträckning går till rika människor än fattiga (de som får minst av jobbskatteavdragen är ju de med lägst inkomster, trots det du skriver under punkt 6).
    2. Vad menar du med att den privata sektorn finansierar den offentliga sektorn? Värden skapas av arbete och råvaror, det spelar ingen roll om de som utför arbetet får lön från enskilda kunder eller från skattemedel. Antag till exempel att vi beslutar att alla människor ska få ”gratis” (dvs skattefinansierad) hårvård, och att en klippning fortsättningsvis betalas genom skatten. Skillnaden mot nu är ju bara att alla människor gemensamt, bestämt efter hur mycket var och en har råd att betala, skulle betala frisören istället för att den som går och klipper sig gör det själv. Det är alltså som att ett sällskap går på restaurang, men bestämmer sig för att istället för att betala för det var och en ätit, så betalar man i proportion till hur mycket var och en tjänar.
    Det skulle vara kul att veta hur du tänker. Ha det bra!

    Gilla

    • Peter Adler skriver:

      Spännande fråga! Låt oss göra tanke-experimentet att allt ska finansieras genom skatten (för “det spelar ingen roll om de som utför arbetet får lön från enskilda kunder eller från skattemedel”). Eftersom skatten bara kan tas från ekonomisk verksamhet av något slag, så måste allting betala sammanlagd skatt motsvarande värdet av allt som ska produceras (för att det ska ju finansieras av skatten). Ingen verksamhet kan ju betala mer än 100 % i skatt på sitt värdeskapande, det betyder att alla verksamheter måste betala exakt 100 % i skatt. Går det?
      (… det betyder att du avskaffat pengar och all produktion är resultat av politiska order.)

      Gilla

      • Anders Ström skriver:

        Visst kan vi göra så, men det skulle mycket riktigt innebära att inga pengar behövdes. Då skulle ju också maten och alla prylar vara skattefinansierade, och jag skulle gå till butiken och hämta ut min rättmätiga andel av mat, min mobiltelefon och så vidare och så vidare. Vi är nog överens om att det vore ett dumt system, men som tankeexperiment är det möjligen intressant (?).

        Gilla

    • 7ster skriver:

      Hej Anders,
      Tack för dina synpunkter.
      Väldigt kort: det är i den privata sektorn som ekonomiska värden skapas och i den offentliga som sociala värden skapas. För att finansiera den offentliga sektorn behövs pengar. Om vi stoppar in dem direkt i den offentliga sektorn kan vi använda dem tills de tar slut. Om vi ger dem till folket får de det bättre ställt, företag kan anställa fler, underleverantörer får mer pengar, folk kan spendera ännu mer och så rullar tillväxten på samtidigt som staten håvar in moms i varje transaktion som sker, sociala avgifter och skatt för varje anställd samtidigt som arbetslöshet och bidrag minskar. Detta kan man sedan använda till den offentliga sektorn vilket ger en kontinuerlig tillströmning av pengar samtidigt som vi får allt det andra på köpet.
      Om en person har lön från skattemedel så betalar denne skatt med andras skatt (eller egentligen inte alls eftersom pengarna aldrig existerat). Invensteringar, kundnöjdhet, marknadsandelar etc spelar ingen roll eftersom skattemedlen tilldelas via monopol och inte förtjänas. etc. Tydligast blir det väl om du tänker dig att du bara har en privat sektor. denna kommer då att generera pengar och öka det ekonomiska välståndet. Så tänker du dig att du bara har en offentlig sektor. Längre än så kommer du inte för det finns inga pengar och inget som drar runt den. Det är inte helt enkelt men dessa frågor har dock avhandlats ett flertal gånger här i kommentarsfälten, så jag ber dig titta på tidigare svar.

      Gilla

      • Anders Ström skriver:

        Det där är ett ologiskt resonemang. Varför skapar frisören i mitt exempel ovan ”sociala värden” istället för ekonomiska bara för att klippningen är gemensamt betald? Om vi tar bort den offentliga sektorn, så kommer två personer att betala sina läkarbesök helt själva. Idag så betalar de till största delen istället gemensamt, efter förmåga. Men lika mycket pengar betalas, av medborgarna, med skillnaden att den som tjänar mindre också betalar mindre, vilket innebär att den rike får täcka upp för den fattige.

        Ett kanske tydligare exempel: Antag att det finns 100 människor i en stat och årets alla läkarbesök kostade totalt 100 kronor. Om sjukvården var offentlig skulle staten ta upp 100 kronor i skatt, i genomsnitt 1 krona per person, medan om den var privat så skulle varje person få betala vid sitt läkarbesök vad det kostade, också i genomsnitt 1 krona per person. Enligt dig genereras pengar och välståndet ökar i det senare fallet, men inte i det förra, vilket ju inte alls stämmer. Om något är skattefinansierat eller ej spelar förstås roll för vem som betalar vad och hur mycket, men det spelar ingen roll för vilka värden som skapas.

        Gilla

  57. Åke skriver:

    Myt 3: En skattesänkning kostar samhället pengar.

    Om man med ”samhället” menar ”staten” så utgör jobbskatteavdragen de facto nettokostnader, även enligt regeringens egna kalkyler.

    Gilla

    • Peter Adler skriver:

      ”Om man med ”samhället” menar ”staten” så” är man anhängare av totalitära samhällssystem. Bara för din info.

      Gilla

      • Åke skriver:

        Du missar poängen. Jag ifrågasätter inte att samhället är större än så. Men det är ju för staten (eller kommunen) som en skattesänkning är en kostnad eller inte, och du förefaller mena att skattesänkningar betalar sig själva, vilket alltså inte är fallet med jobbskatteavdragen.

        Gilla

  58. leo skriver:

    En sak som jag skulle vilja få lite större klarhet är i förhållande till vad räknas Sverige som ett högskattesamhälle? Finns det några studier som pekar på att vi i Sverige skulle ha väsentligen högre skatt än andra utvecklade länder i t ex Europa. Jag tänker då t ex på Tyskland, England samt Frankrike. Skattesänkningar har ju varit en del av den politiska vardagen de senaste åren och det borde väl också synas i en internationell jämförelse.

    Gilla

  59. 7ster skriver:

    Det är jättekul att rekordmånga läsare hittat hit och kommenterar. Jag brukar försöka svara på alla kommentarer, men när det är så här många så går det helt enkelt inte. Jag skulle därför vilja be er om följande:

    1. Om ni har en fråga eller påstående. Kontrollera så att det inte redan besvarats i blogginlägget eller tidigare kommentar.

    2. Om ni känner att ni har koll på ämnet får ni väldigt gärna hjälpa till att svara andra så att så många som möjligt får svar. Det är helt ok att kopiera ett av mina tidigare svar om det passar in.

    Jag kommer att försöka prioritera nya frågor som jag tror är mest av intresse för andra läsare och som inte är allt för tidskrävande.

    Gilla

  60. LJ skriver:

    Det var ju väldigt synd att du återkom så mycket till att kallt slänga ur dig att skattesänkningar innebär ökade skatteintäkter. Saknar pedagogisk lafferkurva och.. eller vänta, stryk det där, jag saknar precis allt, det var ren, noga upprepad luft tänkt att stå som pelare för argument. Även olyckligt att just liberaler som grupp har en irriterande fallenhet för att inta en vetenskaplig piedestal utan att vara det minsta vetenskapliga, så det är lätt att vara kritisk redan från början även om det är en orättvis generalisering.

    I övrigt tar du en sida av myntet som får mycket skit, så tummen upp ändå.

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Som du kanske vet är i stort sett alla ekonomer överens om att man kan ha för hög skatt med avseende på att skattenivån inte väger upp den låga skattebasen. Kort sagt höjer man för mycket så blir resultatet sämre. I detta läge är alltså skattesänkningar något positivt. Det som ekonomerna inte alls är överens om är vart gränsen går för att skattenivån ska vara för hög.

      Att hitta nivån har visat sig vara väldigt svårt. Det vi dock kan konstatera är att Sverige utan tvekan kan kallas för ett högskattesamhälle. Vi har näst högst skatter. Samtidigt har vi långt ifrån näst bäst välfärd. När det gäller sjukvård är vi på plats 23 och för skola är vi på plats 21 av de 34 OECD-länderna.

      Det finns självklart annat som spelar roll men jag tycker ändå att det ger en ganska tydlig indikation på att Sveriges borde ha för hög skattenivå när gapet mellan skatt och välfärd är så stor. När väldigt många länder har lägre skattesatser och samtidigt ger en bättre välfärd borde vi kanske titta på vilka nivåer de har valt.

      Gilla

      • LJ skriver:

        Du har rätt i att det faktum att Sverige har så hög marginalskatt relativt andra länder ger en indikation på att den mycket väl kan vara för hög. Men för det första är detta inte en slutsats, utan en ledtråd till område att forska vidare. För det andra hör det alltså INTE hemma i en diskussion om jobbskatteavdrag eftersom dessa endast berör inkomstskatt. För att illustrera orimligheten: Om inte detta vore fallet skulle vi kunna diskutera oss till att sätta 0% inkomstskatt bara vi har tillräckligt hög arbetsgivaravgift så vi hamnar på en respektabel marginalskatt.

        Du skrev i ett annat svar att du eventuellt skulle skriva om marginalskatt i framtiden, gör det! Det är en av otal saker så oerhört många politiskt engagerade inte förstår. Som icke politiskt engagerad gör det direkt ont i ögonen när jag läser diskussioner jag förstår bättre än dem som uppenbarligen bryr sig gör, för det betyder ju att de lägger all sin energi på att debattera en godtycklig åsikt istället för på att förstå vad de debatterar och sedan faktiskt bilda sig en åsikt.

        Gilla

      • LJ skriver:

        Förresten, kuriosa angående hur våra statliga institutioner står till:
        Har du någonsin registrerat en bil på DMV? Om inte så hoppas jag du slipper. Det är alltså direkt hälsoskadligt att ha att göra med USAs statliga företag. Inget vi har här kommer i närheten av den smärtan. Det möjligen tänkvärda i detta är att det kan finnas viss kvalitet som helt enkelt inte riktigt framgår på papperet eller ranking-listor.

        Gilla

  61. nisse nissesson skriver:

    Du glömde en grupp i samhället, pensionärena. Det finns inget land i världen som beskattar pensinärerna högre än löntagarna. Så nyansera dina åsikter lite grand!

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Nyansera? Det är ett ”jobbskatteavdrag” med syftet att få folk att jobba mer, inte ett ”pensionärsavdrag” som ska underlätta för pensionärer. Trots detta har pensionärerna ändå fått sänkt skatt. Ur ett moraliskt rättviseperspektiv anser jag dock att pension är uppskjuten lön och att man bör beskatta lön som lön vilket jag skrivit i mina kommentarer här ett flertal gånger tidigare.

      Gilla

  62. Björn skriver:

    Delar din uppfattning om det mesta. Men att läkare eller lärare skulle vara tärande för att de betalas av det offentliga köper jag inte.

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Det är ingen som påstått det. Den privata sektorn genererar ekonomiskt värde som finansierar den offentliga som gör av med det ekonomiska värdet och (förhoppningsvis) istället genererar ett socialt värde. Så om man ska använda ditt ordval kan man väl säga att läkaren och läraren tär på ekonomin men istället tillför välfärd.

      Gilla

  63. Carina skriver:

    ”inte påverka sjuka….” Skitsnack!!! Då vet du inte hur d ser ut inom psykiatri o annan vård! Jag hade varit tillbaka i jobb om inte myndigheter o psykiatri/sjukvården hade haft så lång väntetid o inte var så överösta med jobb att de ”glömmer” bort en o ”tappar bort” papper!! Istället e jag utförsäkrad nu, o INTE e d mitt fel, jag har gjort allt jag har kunnat!!!!! Av soc får jag inte heller hjälp, för jag e inte berättigad till d!!!
    Så nu lever jag på min pensionerade mamma!!
    Men som mitt fackliga ombud sa till mig…”jaa, har du röstat på Alliansen får du skylla dig själv, du har röstat dig rakt ut i arbetslösheten!”
    Jag tror inte du lever i verkligheten….
    Vid nästa val….blir d svårt….mkt svårt…. Inte blir d Alliansen o heller inte oppositionen!! Mitt emellan kanske!!

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Om du lugnar ner dig några hekto så är det enklare att förstå vad du menar.
      Och jo, jag vet hur det ser ut inom ”psykiatri och annan vård”. Det fungerar inte alls. Att deras borttappade papper och långa väntetider skulle vara ditt fel har jag heller ingen anledning att tro. Att de stora facken som alltid samarbetat men och styr socialdemokraterna, inte gillar alliansen är inte heller någon nyhet. Vad ditt inlägg har med ämnet att göra har jag dock svårt att förstå.

      Gilla

  64. Mythbuster skriver:

    Googla mythbuster så du lär dig hur mam slår hål på myter.

    Gilla

  65. LJ skriver:

    Angående Sveriges skattetryck, eftersom det trillar in galna länkar:
    Sverige ligger som nämnt 2a vad gäller Marginalskatt, icke att förväxla med Inkomstskatt som bör vara det som diskuteras här. Det säger sig självt att det är dumheter att automatiskt minska just inkomstskatten om vi egentligen bara vill minska marginalskatten, med andra ord är de där listorna helt felaktiga för en diskussion om sänkt inkomstskatt.

    Mer relevant för en diskussion om jobbskatteavdragen hade alltså varit att titta på inkomstskatter. Dock har jag inte hittat någon lista för detta. En spontan gissning är att den historien ser annorlunda ut, amerikanska vänner brukar nämligen inte höja på ögonbrynen över våra inkomstskatter (låg/medel). Jag googlade precis fram två olika tax calculators och båda är eniga med ca 31% federal skatt vid en inkomst på $500k/år, såvitt jag begriper alltså utan att räkna in det faktum att de flesta stater har ytterligare skatt på det. Vill ni ha stenhård källa bör ni dock leta själva, då det bara är kuriosa för min poäng.

    Skulle förslagen innefatta att sänka exempelvis arbetsgivaravgifter skulle en diskussion om marginalskatt åtminstone bli lite mer relevant.

    Gilla

    • LJ skriver:

      Ja som ni snabbt märker slog jag ju in en monsterlön med en nolla för mycket i all hast, det var inte riktigt meningen. 🙂 Tur att det bara var en kurios poäng.

      Sanningen verkar vara att de snarare går mot 18-20% federalt och sedan tillägg för stat (förutom någon enstaka stat som alltså inte har något tillägg). Mycket rimligare än de där 31% alltså som istället illustrerar att det är höginkomsttagare som inte drabbas så extremt hårt som i Sverige.

      Gilla

      • LJ skriver:

        Mycket monolog nu men om ni råkade vara intresserade, och därför sura på min tabbe, verkar ett singelhushåll i CA med en inkomst på $50k/år betala 9.3% + 16.86% ~ 26%, d.s.v kanske sisådär 5% lägre än i Sverige.

        Gilla

    • 7ster skriver:

      Det handlar om totalt skattetryck. Oavsett om det kallas inkomstskatt, moms eller dylikt så minskar det den ekonomiska rörelsefriheten och incitamenten för att arbeta mer.
      Men marginalskatt är faktiskt något jag funderat på att skriva om. Vi får väl se.

      Gilla

  66. 7ster skriver:

    OBS!
    Det är jättekul att rekordmånga läsare hittat hit och kommenterar. Jag har försökt att svara på alla frågor och synpunkter men det tar fruktansvärt mycket tid. Nu upplever jag att de kommentarer som kommer in ofta är upprepningar som redan besvarats.
    Därför drar jag nu streck i debatten för egen del för att rensa huvudet några dagar och sedan börja jobba med ett nytt blogginlägg som jag hoppas att ni ska uppskatta lika mycket.

    Gilla

  67. Nisse skriver:

    Applåder!

    Gilla

  68. Benny Nilsson skriver:

    Kanonbra blogginlägg! Den som aldrig fakturerat sitt arbete kan kanske ha svårt att svälja sanningarna. Det är ju så att 34% av arbetskraften i Sverige är anställd inom offentlig sektor tyvärr. En stor del av vår ekonomi är socialiserad trots alla s.k. privatiseringar (som ju betals med skattemedel också).

    Gilla

  69. Stefan skriver:

    Jag tycker det är bra att du belyser detta. Jag driver ett litet bolag, vi är 4 stycken och kämpar stenhårt för att växa. Med dagens arbetsgivaravgift är det svårt för oss att anställa, även fast vi har en bra produkt. Vi funderar dock på att anställa en yngre person, mycket tack vare halverad avgift. Dock vågar vi inte, då jag själv tror att vänstern tar nästa val och där lovat att återigen höja arbetsgivaravgiften igen.

    Jag är även med i Sveriges största entreprenörsnätverk, tillsammans har vi över 400 000 människor anställda. Vi diskuterar ofta hur vi ska bete oss för att växa våra bolag, en av bitarna är att vi inte vågar anställa, dels pga av Las men även för att det är så dyrt. Därför väljer man hellre att försöka med befintlig personal istället, vilket alla är förlorare på. Skulle man justera arbetsgivaravgifterna skulle företagen våga anställa och därmed skapa ännu fler jobb vilket får dubbel effekt eftersom dessa personer i de flesta fall gått på bidrag.

    Nästan alla klagar på att allt är så förbannat dyrt, ändå är skatten så helig i Sverige. När det kommer till lön vill alla givetvis ha mer. I slutänden handlar det bara om vad som de facto blir kvar i plånboken. Med mer pengar kvar vågar man också spendera mer, vilket i sin tur skapar efterfrågan och då måste man tillverka mer. Det är egentligen vanlig nationalekonomi som vilken normalt funtad människa borde förstå.

    Tycker du skrev en bra artikel, keep up the good work!

    Gilla

  70. Henrik skriver:

    Underbart. Kan man rösta på dig?

    Gilla

    • 7ster skriver:

      Tack. Nej jag är inte politiker, och har inga planer på att bli det heller, så det går tyvärr inte. Däremot kan du sprida bloggen och hoppas att så många som möjligt röstar på (riktiga) liberaler.

      Gilla

  71. Anders skriver:

    > Satsningen är med andra ord riktad just till de som tjänar minst och normalinkomsttagare.

    Jag kan pga odiagnostiserade belastningsskador (eftersom läkarna inte hittat någon diagnos får jag överhuvudtaget inga pengar från Försäkringskassan) inte jobba mycket och när jag jobbar så mycket som är fysiskt möjligt tjänar jag ca 8-10000 kr i månaden, brutto. För förra året fick jag NOLL kronor i jobbskatteavdrag. Jag gissar att det finns de som är rikare än jag, som fick mer.

    Gilla

  72. Ping: Sänkt skatt påverkar? | Heléns sida

  73. Klas-Åke Persson skriver:

    “Myt 9 (påstående): Man ska inte dela ut statens pengar till enskilda individer.”
    Nu har du väl slirat till ordentligt i alla fall.
    Det är inte en myt. Det du beskriver är själva grunden för Jobbskatteavdraget.
    Visst har staten egna pengar. De inkasseras via skattesystem, avgifter och på andra sätt.
    Staten kan även sätta sig i skuld.
    Det är dessa pengar som regering och riksdag kan disponera för våra gemensamma utgifter.
    En grundförutsättning för Jobbskatteavdraget är att staten först kan inkassera dessa skatter och avgifter. Det är nämligen staten som finansierar Jobbskatteavdraget.
    Staten har en utgift i klartext.
    Staten tar i år 2014 in 99 miljarder kronor i skatter och avgifter, en inkomst för staten för att finansierar Jobbskatteavdraget.
    För mottagaren av Jobbskatteavdraget blir det således en inkomst. Utbetalningen sker genom en avräkning mot fastställd kommunal inkomstskatt.
    Där uppkommer tankefelet som många gör, de uppfattar Jobbskatteavdraget som en sänkt skatt.
    För den som får Jobbskatteavdraget är det en vinst eftersom inkomsten bara delvis är betald av denne.
    Jobbskatteavdraget ökar knappast köpkraften i Sverige eftersom det endast är en transferering av skattemedel inom landet. Av samma anledning sänker det inte heller skattetrycket.

    Gilla

Kommentarsfältet är stängt.