Upplopp och kravaller kan inte hindras genom samtal

För några dagar sedan var det upplopp i Husby. Bilar i området och ett garage sattes i brand vilket ledde till att polis och brandkår kallades till platsen för att stoppa oroligheterna och evakuera boende (enligt uppgift 50-80 personer) i närområdet från bränderna.  Både polis och brandkår blev utsatta för stenkastning och flera skadades. Poliser blev också misshandlade. Efter ett par dagar var det dags igen och upploppet spred sig till flera andra områden.

Anledningen till det första upploppet skulle ha varit att polisen vid ett tillfälle blev tvungen att öppna nödvärnseld mot en man i 69-årsåldern som var beväpnad med en machete och efter att ha hotat flera gör utfall mot poliserna. Mannen dog på sjukhuset (vilket inte är ovanligt då polisen tilldelats jaktammunition som är totalförbjuden i krig över hela världen, Läs : https://7ster.wordpress.com/2012/11/29/poliskulan/) Mobben reagerade på att det hela inte utretts. I själva verket utreds alla skjutningar, det är bara det att det tar lite längre tid än en vecka att göra en sådan utredning, vilket de flesta borde förstå.

Det finns många exempel på upplopp och urartade demonstrationer de senaste åren. Utöver Husby och de efterföljande upploppen har vi t.ex. Göteborgskravallerna och alla kravaller och bråk av fotbollssupportrar.

I de nämnda exemplen verkar makthavare och förståsigpåare vara tämligen överens om att rätt sätt att stoppa detta är med samtal. Det behövs en dialog, de behöver få medbestämmande, vi kan prata om det så förstår de. Dessa personer utgår ifrån att de som deltar i dessa upplopp och kravaller känner sig besvikna på något eller ”strider” för en åsikt eller dylikt. Inget kunde vara mer fel.

Det stämmer på de fredliga demonstranterna i Göteborg eller Husby, men de är inte de som är problemet. För de flesta som begår våldshandlingar är syftet ointressant eller i bästa fall underordnat. Det är våldet, makten och samhörigheten som är viktig.

Demonstrationer, händelser eller fotbollsresultat används som en ursäkt och en samlingspunkt för personer vars enda målsättning är att bruka våld.  Många av våldsverkarna kan därför hittas på ett flertal av dessa upplopp och kravaller. De kan ena dagen slåss för en fotbollsklubb, andra dagen för en motorcykelorganisation, tredje dagen för ”Reclaim the streets” och sedan Husby.

Många kommer också från hela Sverige och till och med andra länder till demonstrationer och matcher med huvor, knogjärn och knivar. Inte för säkerhets skull, utan för att de har bestämt sig vad som ska hända, och de ser fram emot det.

Lösningen kan aldrig vara samtal eller att ge dem inflytande, eftersom de inte är intresserade av en lösning. De vill slåss, de vill ha makt, de vill ha en kick. Att försöka samtala fram en lösning med dessa är som att försöka få myggor att inte sticka genom att sjunga en sång för dem. Det är helt ointressant. Risken är istället att fokus läggs på fel åtgärder och genom att ge dem inflytande får de bättre information och möjligheter att göra mer skada.

Hur ska man då lösa detta? Svaret är ganska enkelt.  Vi vet varför det händer: De gillar våld. Våldet ger dem samhörighet, makt och kickar.

Anledningen till att inte en, två eller tre av dessa personer själva går och tänder eld på bilar, slår sönder skyltfönster och kastar stenar på polisen när polisen står och tittar är för att det aldrig hade accepterats. De hade rätt snabbt blivit nedkastade på marken, fängslade och dömda.

Men de har lärt sig att om det är tillräckligt många så agerar inte polisen på samma sätt. Man kan kasta gatsten, bränna bilar och slå sönder fönster utan att det händer särskilt mycket. Polisen står bara och tittar eller försöka hålla folkmassan inom vissa områden. Det ger dem en otrolig känsla av makt och en kick som många ser fram emot i månader. Tillsammans kan de göra vad som helst, även mot polisen framför polisen utan att någon stoppar dem. I värsta fall blir de skeppade med en buss och avlastade någon annan stans efter attackerna, men någon kännbar påföljd är sällsynt.

Därför spred sig nu upploppet efter ett par dagar till flera områden. Fler såg vad som accepterades och de hade något att skylla på och samlas kring.

Så lösningen är helt enkelt att se till att det inte fungerar så. D.v.s. att det inte spelar roll om man är en person eller bland tusen personer. Begår man våldshandlingar så ingriper polisen direkt. Detta kommer att kräva större resurser den första tiden, men när dessa personer lärt sig att det inte fungerar så kommer vi slippa de allra flesta kravallerna och upploppen.

Det handlar om att polisen innan en eventuell demonstration informerar demonstranterna hur de kommer att agera om något händer och hur demonstranter som inte vill bli inblandade ska agera om någon i närheten begår våldshandlingar för att själva inte drabbas. Det måste kunna ställas krav på att man inte får maskera sig och polisen bör filma allt med ett flertal kameror. När första stenen kastas måste polisen direkt ingripa mot den som attackerar, fängsla denne och lagföra. Ganska snart kommer de förstår hur det fungerar.

Detta drabbar bara de som ”ger sig in i leken”. De får troligen inga bestående skador och polisen skyddar andra, sig själva och egendom, vilket är deras uppdrag.

Det enda sättet att se till att planerade våldshandlingar av detta slag inte inträffar är att ta bort deras vinst, att det inte ger dem makt, en kick eller samhörighet- bara smärta fängelse och en massa böter att dras med.